adv. s.Ins. pp.(n.s.Nom.) adv.
Bhagava kurusu viharati Kammasadhammam nama Kurunam nigamo.
Bhaga(幸福)+vant(具) kuru viharati Kammasadhamma nama Kuru nigama
m.s.Nom. m.p.Loc. 3s.pres. n.s.Nom. adv. m.s.Nom. m.s.Nom.
Tatra kho Bhagava bhikkhu amantesi– “bhikkhavo”ti.
adv. adv. m.s.Nom. m.p.Acc. 3s.aor. m.p.Voc. ind.
“Bhadante”ti te bhikkhu Bhagavato paccassosum. Bhagava etadavoca–
Bhadanta ti te bhikkhu Bhagavant patissunati Bhagava etam+avoca=etad avoca
m.s.Voc. m.p.Nom. m.p.Nom. m.s.Dat. 3p.aor. m.s.Nom. n.s.Acc. 3s.aor
m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. m.s.Nom. m.p.Dat. f.s.Dat.
soka+parideva sam + ati+k+kama dukkha+domanassa atthavgama(=atthagama)
adj. m.p.Dat. m. adj.(n.s.Dat.) m.n. n.p.Dat. m.s.Dat.
baya adhigama nibbana sacchikiriya yad + idam catu satipatthana
m.s.Dat. m.s.Dat. n.s.Dat. f.s.Dat. n.s..Nom. m.p.Nom. m.p.Nom.
Katama catu idha bhikkhu bhikkhu kaye kaya+anupassin viharati
adj.(m.p.Acc.) m.p.Nom. adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc.
f.p.Loc. f.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.)
vineyya loke abhijjhadomanassam; citte cittanupassi viharati atapi sampajano satima,
vineti loka abhijjha + domanassa citta citta+anupassin viharati atapin sam-pajana satimant
3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc. n.s.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(m.s.Nom.) 〃 〃
vineti loka abhijjha + domanassa dhammesu dhamma+anupassin viharati
3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc. n.s.Loc. n. p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
atapi sampajano satima, vineyya loke abhijjhadomanassam.
adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc.
Uddeso nitthito.
107. “Kathabca, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati? Idha, bhikkhave,
katham+ca bhikkhu bhikkhu kaye kaya+anupassin viharati idha bhikkhu
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adv. m.p.Voc.
bhikkhu arabba + gata va rukkha+mula+gata subba+agara+gata nisidati
m.s.Nom. n. pp.(m.s.Nom.) m. n. pp.(m.s.Nom.) adj. n. pp.(m.s.Nom.) 3s.pres.
pallavkam abhujitva, ujum kayam panidhaya, parimukham satim upatthapetva.
m.s.Acc. ger. adj.(m.s.Acc.) m.s.Acc. ger. adj.(f.s.Acc.) f.s.Acc. ger. caus.
So satova assasati, satova passasati. Digham va assasanto ‘digham assasami’ti pajanati,
ta satova assasati satova passasati digha assasanta digha assasati ti pa-janati
m.s.Nom. 3s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Acc.)1s.pres. 3s.pres.
digha passasanta<passasati digha passasati ti pa-janati rassa assasanta<assasati
adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.)
‘rassam assasami’ti pajanati, rassam va passasanto ‘rassam passasami’ti pajanati,
rassa assasati ti pa-janati rassa passasanta rassa passasati ti pa-janati< ba知
adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres.
sabba+kaya+patisamvedi assasati ti sikkhati sabba+kaya+patisamvedi pssasati ti sikkhati
adj. m. m.s.Nom. 1s.fut. 3s.pres. adj. m. adj.(m.s.Nom). 1s.fut. 3s.pres.
ppr.(m.s.Nom.) m. s.Acc. 1s.fut. 3s.pres.
‘passambhayam kayasavkharam passasissami’ti sikkhati.
ppr.(m.s.Nom.) m. s.Acc. 1s.fut. 3s.pres.
“Seyyathapi, bhikkhave, dakkho bhamakaro va bhamakarantevasi va digham va abchanto
seyyatha+pi bhikkhu dakkha bhamakara bhamakara+antevasi digha abchanta<abch
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Nom. m. m.s.Nom. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.)
digha abchami pajanati rassa abchati rassa abchati pajanati
adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 1s.pres. 3s.pres.
evameva kho, bhikkhave, bhikkhu digham va assasanto ‘digham assasami’ti pajanati,
evam+eva kho bhikkhu bhikkhu digha assasanta digha assasati ti pajanati
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres.
digha passasanta digha passasati pajanati rassa assasanta
adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.)
‘rassam assasami’ti pajanati, rassam va passasanto ‘rassam passasami’ti pajanati;
rassa assasati pajanati rassa passasanta rassa passasati ti pajanati
adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Acc.) ppr.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Acc.) 1s.pres. 3s.pres.
‘sabbakayapatisamvedi assasissami’ti sikkhati, ‘sabbakayapatisamvedi passasissami’ti sikkhati;
sabba+kaya+patisamvedi assasati sikkhati sabba+kaya+patisamvedi pssasati sikkhati
adj. m. m.s.Nom. 1s.fut. 3s.pres. adj. m. adj.(m.s.Nom). 1s.fut. 3s.pres.
ppr.(m.s.Acc.) m. m.s.Acc. 1s.fut. 3s.pres.
‘passambhayam kayasavkharam passasissami’ti sikkhati.
ppr.(m.s.Acc.) m. m.s.Acc. 1s.fut. 3s.pres.
Iti ajjhattam va kaye kayanupassi viharati, bahiddha va kaye kayanupassi viharati,
iti ajjhattam kaya kaya+anupassin viharati bahiddha kaya kaya+anupassin viharati
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
ajjhatta+bahiddha kaya kaya+anupassi viharati samudaya+dhamma+anupassin
adj. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. m. m.n. adj.(m.s.Nom.)
m.s.Loc. 3s.pres. m. n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres.
samudayavayadhammanupassi va kayasmim viharati.
m. m. n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres.
‘Atthi kayo’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
3s.pres. m.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
adv. n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres.
na ca kibci loke upadiyati. Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
na ca kibci loka upadiyati evam+pi bhikkhu bhikkhu kaya kaya+anupassin viharati
ind. m.s.Loc. 3s.pres. adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Anapanapabbam nitthitam.
108. “Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu gacchanto va ‘gacchami’ti pajanati,
ind. m.p.Voc. m.s.Nom. ppr.(m.s.Nom.) 1s.pres. 3s.pres.
thita thita+amhi pajanati nisinna nisinna+amhi pajanati sayana
pp.(m.s.Nom.) pp. 1s.pres. 3s.pres. pp.(m.s.Nom.) pp. 1s.pres. 3s.pres. adj.(m.s.Nom.)
‘sayanomhi’ti pajanati. Yatha yatha va panassa kayo panihito hoti tatha tatha nam pajanati.
sayana+amhi pajanati pana+assa kaya panihita hoti nam pajanati
adj. 1s.pres. 3s.pres. m.s.Gen. m.s.Nom. pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres.
Iti ajjhattam va kaye kayanupassi viharati, bahiddha va kaye kayanupassi viharati,
iti ajjhattam kaya kaya+anupassin viharati bahiddha kaya kaya+anupassin viharati
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
adj. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
samudayadhammanupassi va kayasmim viharati, vayadhammanupassi va kayasmim viharati,
samudaya+dhamma+anupassin kaya viharati vaya+dhamma+anupassin kaya viharati
m. n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres. m. n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres.
samudayavayadhammanupassi va kayasmim viharati.
m. m. n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres.
‘Atthi kayo’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
3s.pres. m.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
adv. n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Iriyapathapabbam nitthitam.
109. “Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu abhikkante patikkante sampajanakari hoti,
ind. m.p.Voc. m.s.Nom. pp.(m.s.Loc.) pp.(m.s.Loc.) adj. m.s.Nom. 3s.pres.
alokite vilokite sampajanakari hoti, samibjite pasarite sampajanakari hoti,
alokita vilokita sam-pajana+kari hoti samibjita pasarita sam-pajana+kari hoti
pp.(m.s.Loc.) pp.(m.s.Loc.) adj. m.s.Nom. 3s.pres. pp.(m.s.Loc.) pp.(m.s.Loc.)adj. m.s.Nom. 3s.pres.
f. m. n. n.s.Loc. m.s.Nom. 3s.pres.
pp.(m.s.Loc.) ″ ″ ″ adj. m.s.Nom. 3s.pres.
m. m. n.s.Loc. adj. m.s.Nom. 3s.pres.
gate thite nisinne sutte jagarite bhasite tunhibhave sampajanakari hoti.
gata thita nisinna sutta jagarita bhasita tunhibhava sam-pajana+kari hoti
pp.(m.s.Loc.)″ ″ ″ ″ ″ m.s.Loc. adj. m.s.Nom. 3s.pres.
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Sampajanapabbam nitthitam.
110. “Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu imameva kayam uddham padatala,
m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Acc. ind. m.s.Acc. adv. n.s.Abl.
adho kesa+matthaka taca + pariyanta pura nana-pakara asuci paccavekkhati
adv. m. m.s.Abl. m. adj.(s.Acc.) adj.(m.s.Acc.) adj.(m.s.Gen.) adj.(m.s.Gen.) 3s.pres.
atthi ayam kaya kesa loma nakha danta taca mamsa nharu
3s.pres. m.s.Loc. m.s.Loc. m.p.Nom. n.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom.
atthi atthimibja vakka hadaya yakana kilomaka pihaka
n.s.Nom. f.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom.
n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom.
pubba lohita seda meda assu vasa khela sivghanika lasika mutta ti
m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. f.s.Nom. m.s.Nom. f.s.Nom. f.s.Nom. n.s.Nom.
seyyatha+pi bhikkhu ubhato+mukha putoli pura nana + vihita dhabba
adv. m.p.Voc. adj. n.s.Nom. f.s.Nom. adj. (n.s.Gen.)adj. pp.(n.s.Gen.) n.s.Gen.
seyyathidam– salinam vihinam mugganam masanam tilanam tandulanam.
sa+yatha+idam sali vihi mugga masa tilana tandula
ind. m.p.Gen. m.p.Gen. m.p.Gen. m.p.Gen. n.p.Gen. n.p.Gen.
3s.Acc. s.Acc. n.s.Nom. m.s.Nom. ger. 3s.opt.
‘ime sali ime vihi ime mugga ime masa ime tila ime tandula’ti.
m.p.Nom. ″ ″ ″ ″ ″ ″ ″ n.p.Nom. ″ ″ ″
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Acc. ind. m.s.Acc. adv. n.s.Abl.
adho kesa+matthaka taca + pariyanta pura nana-pakara asuci paccavekkhati
adv. m. m.s.Abl. m. adj.(s.Acc.) adj.(m.s.Acc.) adj.(m.s.Gen.) adj.(m.s.Gen.) 3s.pres.
atthi ayam kaya kesa loma nakha danta taca mamsa  , ; nharu
3s.pres. m.s.Loc. m.s.Loc. m.p.Nom. n.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom.
atthi atthimibja vakka hadaya yakana kilomaka pihaka
n.s.Nom. f.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom.
n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom.
pubba lohita seda meda assu vasa khela sivghanika lasika mutta ti
m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. f.s.Nom. m.s.Nom. f.s.Nom. f.s.Nom. n.s.Nom.
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Patikulamanasikarapabbam nitthitam.
111. “Puna caparam, bhikkhave,
m.p.Voc.
bhikkhu ima+m+eva kaya yatha+thita yatha+panihita dhatu paccavekkhati
m.s.Nom.. m.s.Acc. m.s.Acc. adv. pp.(m.s.Acc.) adv. pp.(m.s.Acc.) f.p.Abl. 3s.pres.
atthi ayam kaya pathavi+dhatu apo+dhatu tejo+dhatu vayo+dhatu ti
3s.pres. m.s.Loc. m.s.Loc. f. f.s.Nom. m. f.s.Nom. m. f.s.Nom. m. f.s.Nom.
adv. m.p.Voc. adj.(m.s.Nom.) m.s.Nom. m.s.Nom.
gavim vadhitva catumahapathe bilaso vibhajitva nisinno assa. Evameva kho,
f.s.Acc. ger. m.s.Loc. adv. ger. pp.(m.s.Nom.) 3s.opt.
bhikkhave, bhikkhu imameva kayam yathathitam yathapanihitam dhatuso paccavekkhati–
bhikkhu bhikkhu ima+m+eva kaya yatha+thita yatha+panihita dhatu paccavekkhati
m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Acc. m.s.Acc. adv. pp.(m.s.Acc.) adv. pp.(m.s.Acc.) f.p.Abl. 3s.pres.
3s.pres. m.s.Loc. m.s.Loc. f. f.s.Nom. m. f.s.Nom. m. f.s.Nom. m. f.s.Nom.
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Dhatumanasikarapabbam nitthitam.
112. “Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu seyyathapi passeyya sariram sivathikaya chadditam
m.p.Voc. m.s.Nom. adv. 3s.opt. n.s.Acc. f.s.Loc. pp.(n.s.Acc.)
ekahamatam va dvihamatam va tihamatam va uddhumatakam vinilakam vipubbakajatam.
eka+aha+mata<marati dve+aha+mata ti + aha + mata uddhumataka vinilaka vipubbaka + jata
pp.(n.s.Acc.) pp.(n.s.Acc.) pp.(n.s.Acc.) adj.(n.s.Acc.) adj.(n.s.Acc.) pp.(n.s.Acc.)
So imameva kayam upasamharati–‘ayampi kho kayo evamdhammo evambhavi evam-anatito’ti.
ta imameva kaya upasamharati ayampi kaya evam+dhamma evam+bhavi evam-an+atita
m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres. m.s.Nom. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) m.s.Nom.
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
m.p.Voc. m.s.Nom. adv. 3s.opt. n.s.Acc. f.s.Loc. pp.(n.s.Acc.)
kaka khajjati kulala khajjati gijjha khajjati
m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.) m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.) m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.)
kavka khajjati sunakha khajjati byaggha khajjati
m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.) m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.) m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.)
dipihi va khajjamanam sivgalehi va khajjamanam vividhehi va panakajatehi khajjamanam.
dipi khajjati sivgala khajjati vividha panakajata khajjati
m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.) m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.) adj.(m.p.Ins.) m.p.Ins. ppr.(n.s.Acc.)
So imameva kayam upasamharati–‘ayampi kho kayo evamdhammo evambhavi evam-anatito’ti.
ta imameva kaya upasamharati ayampi kaya evam+dhamma evam+bhavi evam-an+atita
m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres. m.s.Nom. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) m.s.Nom.
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
m.p.Voc. m.s.Nom. adv. 3s.opt. n.s.Acc. f.s.Loc. pp.(n.s.Acc.)
atthika apagata+sambandha disa vidisa vikkhitta< vikkhipati abba hattha+atthika
n.p.Nom. pp. pp.(n.p.Nom.) f.p.Nom. f.p.Nom. pp.(n.p.Nom.) adj.(n.s.Ins.) m. n.s.Acc.
abba pada+atthika abba gopphaka+atthika abba javgha+atthika abba uru+atthika
adj.(n.s.Ins.) n. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) n. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) m. n.s.Acc.
abbena katitthikam abbena phasukatthikam abbena pitthitthikam abbena khandhatthikam
abba kati+atthika abba phasuka+atthika abba pitthi+atthika abba khandha+atthika
adj.(n.s.Ins.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) n. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) m. n.s.Acc.
abbena givatthikam abbena hanukatthikam abbena dantatthikam abbena sisakataham.
abba giva+atthika abba hanuka+atthika abba danta+atthika abba sisakataha
adj.(n.s.Ins.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) m. n.s.Acc. adj.(n.s.Ins.) m. n.s.Acc.
So imameva kayam upasamharati–‘ayampi kho kayo evamdhammo evambhavi evam-anatito’ti.
ta imameva kaya upasamharati ayampi kaya evam+dhamma evam+bhavi evam-an+atita
m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres. m.s.Nom. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) m.s.Nom.
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
m.p.Voc. m.s.Nom. adv. 3s.opt. n.s.Acc. f.s.Loc. pp.(n.s.Acc.)
n.p.Nom. adj.(n.p.Nom.) m. m. adj.(n.p.Nom.)
atthikani putini cunnakajatani.
So imameva kayam upasamharati–‘ayampi kho kayo evamdhammo evambhavi evam-anatito’ti.
ta imameva kaya upasamharati ayampi kaya evam+dhamma evam+bhavi evam-an+atita
m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres. m.s.Nom. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) m.s.Nom.
Iti ajjhattam va kaye kayanupassi viharati, bahiddha va kaye kayanupassi viharati,
iti ajjhattam kaya kaya+anupassin viharati bahiddha kaya kaya+anupassin viharati
ind. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
adj. adv. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
samudayadhammanupassi va kayasmim viharati, vayadhammanupassi va kayasmim viharati,
samudaya+dhamma+anupassin kaya viharati vaya+dhamma+anupassin kaya viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres. m. m.n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres.
samudayavayadhammanupassi va kayasmim viharati.
m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) m.s.Loc. 3s.pres.
‘Atthi kayo’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
3s.pres. m.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Navasivathikapabbam nitthitam.
Cuddasakayanupassana nitthita.
113. “Kathabca pana, bhikkhave, bhikkhu vedanasu vedananupassi viharati? Idha, bhikkhave,
katham+ca bhikkhu bhikkhu vedana vedana+anupassin viharati idha bhikkhu
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. f.p.Loc. f.p. adj.(f.p.Acc.) 3s.pres. adv. m.p.Voc.
m.s.Nom. n.s.Acc. f.s.Acc. ppr.(m.s.Nom.) n.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
m.s.Acc. f.s.Acc. ppr.pass.caus.(m.s.Nom.) m.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
adukkhamasukham va vedanam vedayamano‘adukkhamasukham vedanam vedayami’ti pajanati;
a-dukkha+m+a-sukha vedana vediyati(pass.caus.) a-dukkha+m+a-sukha vedana vedayati pajanati
m.n. n.s.Acc. f.s.Acc. ppr.(m.s.Nom.) m.n. n.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
samisam va sukham vedanam vedayamano ‘samisam sukham vedanam vedayami’ti pajanati;
samisa sukha vedana vediyati(pass.caus.) sa + amisa sukha vedana vedayami pajanati
adj. n.s.Acc. f.s.Acc. ppr.(m.s.Nom.) adj.(n.s.Nom.) n.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
niramisam va sukham vedanam vedayamano ‘niramisam sukham vedanam vedayami’ti pajanati;
ni(r)+amisa sukha vedana vediyati(pass.caus.) ni(r)+amisa sukha vedana vedayami pajanati
adj.(f.s.Acc.) n.s.Acc. f.s.Acc. ppr.(m.s.Nom.) adj.(n.s.Nom.) n.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
samisam va dukkham vedanam vedayamano ‘samisam dukkham vedanam vedayami’ti pajanati;
sa+amisa dukkha vedana vediyati(pass.caus.) sa+amisa dukkha vedana vedayami pajanati
adj.(f.s.Acc.) m.s.Acc. f.s.Acc. ppr.(m.s.Nom.) adj.(n.s.Nom.) m.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
niramisam va dukkham vedanam vedayamano ‘niramisam dukkham vedanam vedayami’ti pajanati;
ni(r)+amisa dukkha vedana vediyati(pass.caus.) ni(r)+amisa dukkha vedana vedayami pajanati
adj.(f.s.Acc.) m.s.Acc. f.s.Acc. ppr.(m.s.Nom.) adj.(n.s.Nom.) m.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
adj.(n.s.Nom.) m.n. n.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
adj.(n.s.Nom.) m.n. n.s.Acc. f.s.Acc. 1s.pres. 3s.pres.
iti ajjhattam va vedanasu vedananupassi viharati, bahiddha va vedanasu vedananupassi viharati,
iti ajjhattam vedana vedana+anupassin viharati bahiddha vedana vedana+anupassin viharati
ind. adv. f.s.Loc. f. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adv. f.p.Loc. f.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
adj. adv. f.s.Loc. f. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) f.p.Loc. 3s.pres.
vayadhammanupassi va vedanasu viharati, samudayavayadhammanupassi va vedanasu viharati.
vaya+dhamma+anupassin vedana viharati samudaya+vaya+dhamma+anupassin vedana viharati
m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) f.p.Loc. 3s.pres. m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) f.p.Loc. 3s.pres.
‘Atthi vedana’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
3s.pres. f.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
evampi kho, bhikkhave, bhikkhu vedanasu vedananupassi viharati.
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. f.p.Loc. f.p. adj.(f.p.Acc.) 3s.pres.
Vedananupassana nitthita.
114. “Kathabca pana, bhikkhave, bhikkhu citte cittanupassi viharati?
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.s.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
Idha bhikkhu bhikkhu sa+raga citta sa+raga citta pajanati
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres.
vitaragam va cittam ‘vitaragam cittan’ti pajanati; sadosam va cittam ‘sadosam cittan’ti pajanati,
vita+raga citta vita+raga citta pajanati sa+dosa citta sa+dosa citta pajanati
pp. m.s.Nom. n.s.Nom. pp. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres.
vitadosam va cittam ‘vitadosam cittan’ti pajanati; samoham va cittam ‘samoham cittan’ti pajanati,
vita+dosa citta vita+dosa citta pajanati sa+moha citta sa+moha citta pajanati
pp. m.s.Nom. n.s.Nom. pp. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres.
pp. m.s.Nom. n.s.Nom. pp. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres.
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
无广大心,他详知︰『无广大心』;
sa-uttaram va cittam ‘sa-uttaram cittan’ti pajanati,
有 更上 心 有 更上 心 他详知
sa-uttara citta sa-uttara citta pajanati
adj.(n.s.Nom.) n.s.Nom. adj.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
有上心,他详知︰『有上心』;
anuttaram va cittam ‘anuttaram cittan’ti pajanati;
无 更上 心 无 更上 心 他详知
an-uttara citta an-uttara citta pajanati
adj.(n.s.Nom.) n.s.Nom. adj.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
无上心,他详知︰『无上心』;
samahitam va cittam ‘samahitam cittan’ti pajanati,
已安置 心 已安置 心 他详知
samahita< dha放置 citta samahita citta pajanati
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
心定,他详知︰『心定』;
asamahitam va cittam ‘asamahitam cittan’ti pajanati;
未 安置 心 未 安置 心 他详知
a+samahita citta a+samahita citta pajanati
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
心未定,他详知︰『心未定』;
vimuttam va cittam ‘vimuttam cittan’ti pajanati,
已解脱 心 解脱 心 他详知
vimutta<vimuccati<muc释放 citta vimutta citta pajanati
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
心解脱,他详知︰『心解脱』;
avimuttam va cittam ‘avimuttam cittan’ti pajanati.
未解脱 心 未 解脱 心 他详知
a+vimutta citta a+vimutta citta pajanati
pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. 3s.pres.
心未解脱,他详知︰『心未解脱』。
Iti ajjhattam va citte cittanupassi viharati, bahiddha va citte cittanupassi viharati,
这样 身内 在心 心 随观 他住 在身外 或 在心 心 随观 他住
iti ajjhattam citta citta+anupassin viharati bahiddha citta citta+anupassin viharati
ind. adv. n.s.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adv. n.s.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身内随观心而住;在身外,在心随观心而住;
ajjhattabahiddha va citte cittanupassi viharati;
身内 身外 在心 心 随观 他住
ajjhatta+bahiddha citta citta+anupassin viharati
adj. adv. n.s.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
在身内及身外,在心随观心而住。
samudayadhammanupassi va cittasmim viharati,
集 法 随观 在心 他住
samudaya+dhamma+anupassin citta viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.s.Loc. 3s.pres.
在心随观集法而住;
vayadhammanupassi va cittasmim viharati,
灭 法 随观 或 在心 他住
vaya+dhamma+anupassin citta viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.s.Loc. 3s.pres.
在心随观灭法而住;
samudayavayadhammanupassi va cittasmim viharati.
集 灭 法 随观 或 在心 他住
samudaya+vaya+dhamma+anupassin citta viharati
m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.s.Loc. 3s.pres.
在心随观集法及灭法而住,
‘Atthi cittan’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
它存在 心 或 又 此 念 已在前站立 变成
atthi citta pana + assa sati paccupatthita hoti
3s.pres. n.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
『心存在』的念现起。
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
直到 如此 智 已沉浸 忆念 已沉浸 已无依靠 他住 不 并且 任何 在世间 他取
yava+d+eva bana+matta<mad patissati+matta anissita viharati kibci loka upadiyati
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
这样直到浸入智、浸入忆念为止,他无依止而住,并且在世间一无所取。
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu citte cittanupassi viharati.
如是 亦 诸比丘! 比丘 在心 心 随观 他住
evam+pi bhikkhu bhikkhu citte citta+anupassin viharati
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
诸比丘!就这样比丘在心随观心而住。
Cittanupassana nitthita.
Dhammanupassana nivaranapabbam﹝法随观—﹝五﹞盖﹞
115. “Kathabca, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati?
如何 然而 诸比丘! 比丘 在诸法 (诸)法 随观 他住
katham+ca bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
然而,诸比丘!比丘如何在诸法随观诸法而住?
Idha, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati pabcasu nivaranesu.
在此处 诸比丘! 比丘 在诸法(=五盖) 诸法 随观 他住 (在)诸五 (在)诸盖
Idha bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati pabca nivarana
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
诸比丘!在这里,比丘在五盖诸法,随观(五盖)诸法而住
[12]。
Kathabca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati pabcasu nivaranesu?
如何? 但是 诸比丘! 比丘 在诸法(=五盖) 诸法 随观 他住 (在)诸五 (在)诸盖
katham+ca pana bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati pabcasu nivarana
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
诸比丘!但是,比丘如何在五盖诸法,随观诸法而住?
“Idha bhikkhave, bhikkhu santam va ajjhattam kamacchandam
在这里 诸比丘! 比丘 存在 在身内 欲 意欲
idha bhikkhu bhikkhu santa< atthi ajjhattam kama+c+chanda
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. ppr.(m.s.Acc.) adv. m.n. m.s.Acc.
诸比丘!在这里,比丘在身内有欲的意欲,
‘atthi me ajjhattam kamacchando’ti pajanati,
存在 我的 在身内 欲 意欲 他详知
atthi amha ajjhatta kama+c+chanda pajanati
1s.pres. s.Gen. adv. m.n. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『在我的身内有欲的意欲』;
asantam va ajjhattam kamacchandam ‘natthi me ajjhattam kamacchando’ti pajanati;
不 存在 在身内 欲 意欲 不 存在 我的 身内 欲 意欲 他详知
a+santam ajjhattam kama+c+chanda na+atthi amha ajjhattam kama+c+chanda pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. m.n. m.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. m.n. m.s.Nom. 3s.pres.
在身内无欲的意欲,他详知︰『在我的身内无欲的意欲』;
yatha ca anuppannassa kamacchandassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生 欲 意欲 被生彼 有 它 他详知
yatha an+uppanna kama+c+chanda uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m.n. m.s.Nom. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
像对未被生的欲的意欲出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa kamacchandassa pahanam hoti tabca pajanati,
如同 被生 欲 意欲 彻底舍断 有 它 他详知
yatha uppajjati kama+c+chanda pahana<(pa彻底+ha放弃) hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m.n. n.s.Gen. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对被生的欲的意欲,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa kamacchandassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
如同 被舍弃 欲 意欲 在未来 无 被生 有 它 他详知
yatha pahiyati(pass.) kama+c+chanda a + uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(n.s.Gen.) m.n. n.s.Gen. adv. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的欲的意欲,在未来不出生,他详知它。
“Santam va ajjhattam byapadam ‘atthi me ajjhattam byapado’ti pajanati,
存在 在身内 瞋﹑拂逆 存在 我的 身内 瞋 他详知
santam ajjhattam byapada atthi amha ajjhattam byapada pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. m.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres.
在身内有瞋,他详知︰『我的身内有瞋』;
asantam va ajjhattam byapadam ‘natthi me ajjhattam byapado’ti pajanati;
不 存在 在身内 瞋 不 存在 我的 在身内 瞋 他详知
a+santam ajjhattam byapada na+atthi amha ajjhattam byapada pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. m.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres.
或在身内有无瞋,他详知︰『我的身内无瞋』;
yatha ca anuppannassa byapadassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生 瞋﹑拂逆 被生彼 有 它 他详知
yatha an+uppanna byapada uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
像对未被生的瞋出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa byapadassa pahanam hoti tabca pajanati,
如同 被生 瞋﹑拂逆 彻底舍断 有 它 他详知
yatha uppajjati(caus.) byapada pahana hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m.s.Gen. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对被生的瞋,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa byapadassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
如同 被舍弃 瞋 在未来 无 被生 有 它 他详知
yatha pahiyati(pass.) byapada a + uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(n.s.Gen.) m.s.Gen. adv. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的瞋,在未来不出生,他详知它。
“Santam va ajjhattam thinamiddham ‘atthi me ajjhattam thinamiddhan’ti pajanati,
存在 在身内 昏沈 麻木 存在 我的 身内 昏沈 麻木 他详知
santam ajjhattam thina+middha atthi amha ajjhattam thina+middha pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. n. n.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. n. n.s.Nom. 3s.pres.
或在身内有昏沈及麻木,他详知︰『我的内心有昏沈及麻木』;
asantam va ajjhattam thinamiddham ‘natthi me ajjhattam thinamiddhan’ti pajanati,
不 存在 在身内 昏沈 麻木 不 存在 我的 身内 昏沈 麻木 他详知
a+santam ajjhattam thina+middha na+atthi amha ajjhattam thina+middha pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. n. n.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. n. n.s.Nom. 3s.pres.
或在身内无昏沈及麻木,他详知︰『我的内心无昏沈及麻木』;
yatha ca anuppannassa thinamiddhassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生 昏沈 麻木 被生彼 有 它 他详知
yatha an+uppanna thina+middha uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) n. n.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的昏沈及麻木出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa thinamiddhassa pahanam hoti tabca pajanati,
如同 被生 昏沈 麻木 彻底舍断 有 它 他详知
yatha uppajjati thina+middha pahana hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) n. n.s.Gen. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对已被生的昏沈及麻木,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa thinamiddhassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
如同 被舍弃 昏沈 麻木 在未来 无 被生 有 它 他详知
yatha pahiyati(pass.) thina+middha a + uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(n.s.Gen.) .n. n.s.Gen. adv. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像彻底舍断的昏沈及麻木,在未来不出生,他详知它。
“Santam va ajjhattam uddhaccakukkuccam ‘atthi me ajjhattam uddhaccakukkuccan’ti pajanati,
(uddhacca抬高+kukkuccam恶作)(n.s.Acc.)
存在 在身内 瞋﹑拂逆 存在 我的 身内 瞋 他详知
santam ajjhattam byapada atthi amha ajjhattam byapada pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. m.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres.
或在身内有掉举与后悔,他详知︰『我的内心有掉举与后悔』;
asantam va ajjhattam uddhaccakukkuccam ‘natthi me ajjhattam uddhaccakukkuccan’ti pajanati;
不 存在 在身内 掉举 后悔 不 存在 我的 身内 掉举 后悔 他详知
a+santam ajjhattam uddhacca+kukkucca na+atthi amha ajjhattam uddhacca+kukkucca pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. n. n.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. m.n. m.s.Nom. 3s.pres.
或像在身内无掉举与后悔,他详知︰『我的内心无掉举与后悔』;
yatha ca anuppannassa uddhaccakukkuccassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生 掉举 后悔 被生彼 有 它 他详知
yatha an+uppanna uddhacca+kukkucca uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) n. n.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的掉举与后悔出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa uddhaccakukkuccassa pahanam hoti tabca pajanati,
如同 被生 掉举 后悔 彻底舍断 有 它 他详知
yatha uppajjati uddhacca+kukkucca pahana hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) n. n.s.Gen. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对被生的掉举与后悔,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa uddhaccakukkuccassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
如同 被舍弃 掉举 后悔 在未来 无 被生 有 它 他详知
yatha pahiyati(pass.) uddhacca+kukkucca a + uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(n.s.Gen.) n. n.s.Gen. adv. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像彻底舍断的掉举与后悔,在未来不出生,他详知它。
“Santam va ajjhattam vicikiccham ‘atthi me ajjhattam vicikiccha’ti pajanati,
存在 在身内 疑 存在 我的 身内 疑 他详知
santam ajjhattam vicikiccha<vi+kit atthi amha ajjhattam vicikiccha pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. f.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. f.s.Nom. 3s.pres.
在身内有疑,他详知︰『我的内心有疑』;
asantam va ajjhattam vicikiccham ‘natthi me ajjhattam vicikiccha’ti pajanati;
不 存在 在身内 疑 不 存在 我的 身内 疑 他详知
a+santam ajjhattam vicikiccha na+atthi amha ajjhattam vicikiccha pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. f.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. f.s.Nom. 3s.pres.
或像在身内无疑,他详知︰『我的内心无疑』;
yatha ca anuppannaya vicikicchaya uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生 疑 被生彼 有 它 他详知
yatha an+uppanna vicikiccha uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
或像对未被生的疑出生了,他详知它;
yatha ca uppannaya vicikicchaya pahanam hoti tabca pajanati,
如同 被生 疑 彻底舍断 有 它 他详知
yatha uppajjati vicikiccha pahana hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f.s.Gen. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对被生的疑,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinaya vicikicchaya ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
如同 被舍弃 疑 在未来 无 被生 有 它 他详知
yatha pahiyati(pass.) vicikiccha a + uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(n.s.Gen.) f.s.Gen. adv. n.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像彻底舍断的疑,在未来不出生,他详知它。
“Iti ajjhattam va dhammesu dhammanupassi viharati,
这样 身内 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
iti ajjhattam dhamma dhamma+anupassin viharati
ind. adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身内,在诸(五盖)法,随观诸法而住;
bahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati,
身外 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身外,在诸(五盖)法,随观诸法而住;
ajjhattabahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati;
身内 身外 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
ajjhatta+bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adj. adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
在身内及身外,在诸(五盖)法,随观诸法而住。
samudayadhammanupassi va dhammesu viharati,
集 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. n.p. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
在诸(五盖集)法,随观诸集法而住;
vayadhammanupassi va dhammesu viharati
灭 (诸)法 随观 或在诸法 他住
vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. n.p. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在诸(五盖灭)法,随观诸灭法而住;
samudayavayadhammanupassi va dhammesu viharati.
集 灭 法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(五盖集及灭)诸法,随观集法及灭法而住,
‘Atthi dhamma’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
它存在 法 或 又 此 念 已在前站立 变成
atthi dhamma pana + assa sati paccupatthita hoti
3s.pres. n.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
或『法存在』的念现起。
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
直到 如此 智 已沉浸 忆念 已沉浸 已无依靠 他住 不 并且 任何 在世间 他取
yava+d+eva bana+matta<mad patissati+matta anissita viharati kibci loka upadiyati
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
这样直到浸入智、浸入忆念为止,他无依止而住,并且在世间一无所取。
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati pabcasu nivaranesu.
如是 亦 诸比丘! 比丘 诸法 诸法 随观 他住 (在)五 (在)盖
evam+pi bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati pabca nivarana
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. n.p.Loc. n.p.Loc.
诸比丘!就这样比丘在五盖,随观诸法而住。
Nivaranapabbam nitthitam.
Dhammanupassana khandhapabbam ﹝法随观—﹝五﹞蕴﹞
116. “Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati pabcasu upadanakkhandhesu.
另外 诸比丘! 比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)五 (在)诸取蕴
bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati pabca upadana+k+khandha
m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. m.p.Loc. m. m.p.Loc.
诸比丘!另外,比丘在五取蕴,随观(五取蕴)诸法而住
[13]。
Kathabca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati pabcasu upadanakkhandhesu?
如何? 但是 诸比丘! 比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)诸五 (在)诸取蕴
Katham+ca bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati pabca upadana+k+khandha
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. m.p.Loc. m. m.p.Loc.
诸比丘!但是,比丘如何在五取蕴,随观诸法而住?
Idha, bhikkhave, bhikkhu– ‘iti rupam, iti rupassa samudayo, iti rupassa atthavgamo;
在这里 诸比丘! 比丘 这样 肉体 这样 肉体的 生出 这样 肉体的 灭绝
idha bhikkhu bhikkhu iti rupa iti rupa samudaya iti rupa atthavgama
ind. m.p.Voc. m.s.Nom. ind. n.s.Nom. ind. n.s.Gen. m.s.Nom. ind. n.s.Gen. m.s.Nom.
诸比丘!在这里,比丘:『这样是肉体,这样是肉体的生出,这样是肉体的灭绝;
iti vedana, iti vedanaya samudayo, iti vedanaya atthavgamo;
这样 感受 这样 感受的 生出 这样 感受的 灭绝
iti vedana iti vedana samudaya iti vedana atthavgama
ind. f.s.Nom. ind. f.s.Gen. m.s.Nom. ind. n.s.Gen. m.s.Nom.
这样是感受,这样是感受的生出,这样是感受的灭绝;
iti sabba, iti sabbaya samudayo, iti sabbaya atthavgamo;
这样 想 这样 想的 生出 这样 想的 灭绝
iti sabba iti sabba samudaya iti sabba atthavgama
ind. f.s.Nom. ind. f.s.Gen. m.s.Nom. ind. f.s.Gen. m.s.Nom.
这样是想,这样是想的生出,这样是想的灭绝;
iti savkhara, iti savkharanam samudayo, iti savkharanam atthavgamo;
这样 诸行 这样 诸行的 生出 这样 诸行的 灭绝
iti savkhara iti savkhara samudaya iti savkhara atthavgama
ind. m.p.Nom. ind. m.p.Gen. m.s.Nom. ind. m.s.Gen. m.s.Nom.
这样是诸行,这样是诸行的生出,这样是诸行的灭绝;
iti vibbanam, iti vibbanassa samudayo, iti vibbanassa atthavgamo’ti;
这样 识 这样 识的 生出 这样 识的 灭绝
iti vibbana iti vibbana samudaya iti vibbana atthavgama
ind. n.s.Nom. ind. n.s.Gen. m.s.Nom. ind. n.s.Gen. m.s.Nom.
这样是识,这样是识的生出,这样是识的灭绝』。
“Iti ajjhattam va dhammesu dhammanupassi viharati,
这样 身内 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
iti ajjhattam dhamma dhamma+anupassin viharati
ind. adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身内,在(五取蕴)诸法,随观诸法而住;
bahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati,
在外部 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身外,在(五取蕴)诸法,随观诸法而住;
ajjhattabahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati;
身内 身外 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
ajjhatta+bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adj. adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
或在身内及身外,在(五取蕴)诸法,随观诸法而住。
samudayadhammanupassi va dhammesu viharati,
集 诸法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
在(五取蕴)诸法,随观诸集法而住;
vayadhammanupassi va dhammesu viharati
灭 (诸)法 随观 或在诸法 他住
vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(五取蕴)诸法,随观诸灭法而住;
samudayavayadhammanupassi va dhammesu viharati.
集 灭 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+vaya+dhamma+anupassi dhamma viharati
m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(五取蕴)诸法,随观诸集法及灭法而住,
‘Atthi dhamma’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
它存在 法 或 又 此 念 已在前站立 变成
atthi dhamma pana + assa sati paccupatthita hoti
3s.pres. n.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
或『法存在』的念现起。
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
直到 如此 智 已沉浸 忆念 已沉浸 已无依靠 他住 不 并且 任何 在世间 他取
yava+d+eva bana+matta<mad patissati+matta anissita viharati kibci loka upadiyati
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
这样直到浸入智、浸入忆念为止,他无依止而住,并且在世间一无所取。
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati pabcasu upadanakkhandhesu.
如是 亦 诸比丘! 比丘 诸法 (诸)法 随观 他住 (在)五 (在)取蕴
evam+pi bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati pabca upadana+khandha
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. m. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n. m.p.Loc.
诸比丘!就这样比丘在五取蕴,随观诸法而住。
Khandhapabbam nitthitam.
Dhammanupassana ayatanapabbam ﹝法随观—﹝十二﹞处﹞
117. “Puna caparam, bhikkhave,
另外 诸比丘!
bhikkhu
m.p.Voc.
诸比丘!另外,
bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati chasu ajjhattikabahiresu ayatanesu.
比丘 在诸法(=内外六入处) 诸法 随观 他住 (在)诸六 (在诸)内 外 (在)诸入处
bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati cha ajjhattika + bahira ayatana
m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) ″ ″ n.p.Loc.
比丘在内外六处诸法,随观诸法而住。
Kathabca pana, bhikkhave,
如何? 但是 诸比丘!
katham+ca pana bhikkhu
adv. m.p.Voc.
诸比丘!但是,
bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati chasu ajjhattikabahiresu ayatanesu?
比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)诸六 (在诸)内 外 (在)诸处
bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati cha ajjhattika+bahira ayatana
m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) ″ ″ n.p.Loc.
比丘如何在内外六处诸法,随观诸法而住?
“Idha bhikkhave, bhikkhu cakkhubca pajanati, rupe ca pajanati,
在这里 诸比丘! 比丘 眼 他详知 在(颜)色 他详知
idha bhikkhu bhikkhu cakkhu+ca pajanati rupa pajanati
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres. n.s.Loc. 3s.pres.
诸比丘!在这里,比丘详知眼,及详知(颜)色,
yabca tadubhayam paticca uppajjati samyojanam tabca pajanati,
那(眼) 及 这(色) 两者 缘 被生 结合 它 他详知
yam + ca ta+d+ubhaya paticca uppajjati samyojana tam+ca pajanati
n.s.Acc.,rp. n.s.Acc. adv. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres.
及他详知︰『缘眼及色两者,结合被生』;
yatha ca anuppannassa samyojanassa uppado hoti tabca pajanati,
像 未 被生的 结合 出生 是 它 他详知
yatha an+uppanna<u(d)出+pad去 samyojana uppada hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
像对未被生的结合出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samyojanassa pahanam hoti tabca pajanati,
像 被生的 结合 舍断 是 它 他详知
yatha uppanna samyojana pahana hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. n.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的结合,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa samyojanassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
像 被彻底舍断 结合 未来 未 出生 是 它 他详知
yatha pahina< pahiyati samyojana an+uppada hoti tam +ca pajanati
adv. pp.caus.(m.s.Gen.) n.s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的结合,在未来不出生,他详知它。
“Sotabca pajanati, sadde ca pajanati,
耳 他详知 声 他详知
sotam+ca pajanati sadda pajanat
n.s.Acc.) 3s.pres. m.s.Loc. 3s.pres.
他详知耳,及他详知声,
yabca tadubhayam paticca uppajjati samyojanam tabca pajanati,
那(眼) 及 这(色) 两者 缘 被生 结合 它 他详知
yam + ca ta+d+ubhaya paticca uppajjati samyojana tam+ca pajanati
n.s.Acc.,rp. n.s.Acc. adv. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres.
及他详知︰『缘耳及声两者,结合被生』;
yatha ca anuppannassa samyojanassa uppado hoti tabca pajanati,
像 未 被生的 结合 出生 是 它 他详知
yatha an+uppanna<u(d)出+pad去 samyojana uppada hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
像对未被生的结合出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samyojanassa pahanam hoti tabca pajanati,
像 被生的 结合 舍断 是 它 他详知
yatha uppanna &, nbsp; samyojana pahana hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. n.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的结合,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa samyojanassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
像 被彻底舍断 结合 未来 未 出生 是 它 他详知
yatha pahina< pahiyati samyojana an+uppada hoti tam +ca pajanati
adv. pp.caus.(m.s.Gen.) n.s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的结合,在未来不出生,他详知它。
“Ghanabca pajanati, gandhe ca pajanati,
鼻 他详知 香 他详知
ghanam+ca pajanati sadda pajanat
n.s.Acc. 3s.pres. m.s.Loc. 3s.pres.
他详知鼻,及他详知香,
yabca tadubhayam paticca uppajjati samyojanam tabca pajanati,
那(鼻) 及 这(香) 两者 缘 被生 结合 它 他详知
yam + ca ta+d+ubhaya paticca uppajjati samyojana tam+ca pajanati
n.s.Acc.,rp. n.s.Acc. adv. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres.
及他详知︰『缘鼻及香两者,结合被生』;
yatha ca anuppannassa samyojanassa uppado hoti tabca pajanati,
像 未 被生的 结合 出生 是 它 他详知
yatha an+uppanna<u(d)出+pad去 samyojana uppada hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
像对未被生的结合出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samyojanassa pahanam hoti tabca pajanati,
像 被生的 结合 舍断 是 它 他详知
yatha uppanna samyojana pahana hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. n.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的结合,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa samyojanassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
像 被彻底舍断 结合 未来 未 出生 是 它 他详知
yatha pahina< pahiyati samyojana an+uppada hoti tam +ca pajanati
adv. pp.caus.(m.s.Gen.) n.s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的结合,在未来不出生,他详知它。
“Jivhabca pajanati, rase ca pajanati,
舌 他详知 味 他详知
ghanam+ca pajanati sadda pajanat
f.s.Acc. 3s.pres. m.s.Loc. 3s.pres.
他详知舌,及他详知味,
yabca tadubhayam paticca uppajjati samyojanam tabca pajanati,
那(舌) 及 这(味) 两者 缘 被生 结合 它 他详知
yam + ca ta+d+ubhaya paticca uppajjati samyojana tam+ca pajanati
n.s.Acc.,rp. n.s.Acc. adv. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres.
及他详知︰『缘舌及味两者,结合被生』;
yatha ca anuppannassa samyojanassa uppado hoti tabca pajanati,
像 未 被生的 结合 出生 是 它 他详知
yatha an+uppanna<u(d)出+pad去 samyojana uppada hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
像对未被生的结合出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samyojanassa pahanam hoti tabca pajanati,
像 被生的 结合 舍断 是 它 他详知
yatha uppanna samyojana pahana hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. n.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的结合,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa samyojanassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
像 被彻底舍断 结合 未来 未 出生 是 它 他详知
yatha pahina< pahiyati samyojana an+uppada hoti tam +ca pajanati
adv. pp.caus.(m.s.Gen.) n.s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的结合,在未来不出生,他详知它。
“Kayabca pajanati, photthabbe ca pajanati,
身 他详知 触 他详知
ghanam+ca pajanati photthabba pajanat
m.s.Acc. 3s.pres. n.s.Loc. 3s.pres.
他详知身,及他详知触,
yabca tadubhayam paticca uppajjati samyojanam tabca pajanati,
那(身) 及 这(触) 两者 缘 被生 结合 它 他详知
yam + ca ta+d+ubhaya paticca uppajjati samyojana tam+ca pajanati
n.s.Acc.,rp. n.s.Acc. adv. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres.
及他详知︰『缘身及触两者,结合被生』;
yatha ca anuppannassa samyojanassa uppado hoti tabca pajanati,
像 未 被生的 结合 出生 是 它 他详知
yatha an+uppanna<u(d)出+pad去 samyojana uppada hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
像对未被生的结合出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samyojanassa pahanam hoti tabca pajanati,
像 被生的 结合 舍断 是 它 他详知
yatha uppanna samyojana pahana hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. n.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的结合,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa samyojanassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
像 被彻底舍断 结合 未来 未 出生 是 它 他详知
yatha pahina< pahiyati samyojana an+uppada hoti tam +ca pajanati
adv. pp.caus.(m.s.Gen.) n.s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的结合,在未来不出生,他详知它。
“Manabca pajanati, dhamme ca pajanati,
意 他详知 法 他详知
manam+ca pajanati dhamma pajanat
n.s.Acc. 3s.pres. n.s.Loc. 3s.pres.
他详知意,及他详知法,
yabca tadubhayam paticca uppajjati samyojanam tabca pajanati,
那(意) 及 这(法) 两者 缘 被生 结合 它 他详知
yam + ca ta+d+ubhaya paticca uppajjati samyojana tam+ca pajanati
n.s.Acc.,rp. n.s.Acc. adv. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Acc. 3s.pres.
及他详知︰『缘那意及法两者,结合被生』;
yatha ca anuppannassa samyojanassa uppado hoti tabca pajanati,
像 未 被生的 结合 出生 是 它 他详知
yatha an+uppanna<u(d)出+pad去 samyojana uppada hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. m.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
像对未被生的结合出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samyojanassa pahanam hoti tabca pajanati,
像 被生的 结合 舍断 是 它 他详知
yatha uppanna samyojana pahana hoti tam +ca pajanati
adv. ppr.(m.s.Gen.) n.s.Gen. n.s.Nom. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的结合,彻底舍断,他详知它;
yatha ca pahinassa samyojanassa ayatim anuppado hoti tabca pajanati.
像 被彻底舍断 结合 未来 未 出生 是 它 他详知
yatha pahina< pahiyati samyojana an+uppada hoti tam +ca pajanati
adv. pp.caus.(m.s.Gen.) n.s.Gen. adv. m.s.Nom. 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被彻底舍断的结合,在未来不出生,他详知它。
“Iti ajjhattam va dhammesu dhammanupassi viharati,
这样 身内 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
iti ajjhattam dhamma dhamma+anupassin viharati
ind. adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身内,在(内外六处)诸法,随观诸法而住;
bahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati,
在外部 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
bahiddha dhamma dhamma+anupassi viharati
adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身外,在(内外六处)诸法,随观诸法而住;
ajjhattabahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati;
身内 身外 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
ajjhatta+bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adj. adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
或在身内及身外,在(内外六处)诸法,随观诸法而住。
samudayadhammanupassi va dhammesu viharati,
集 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
在(内外六处)诸法,随观集法而住;
vayadhammanupassi va dhammesu viharati
灭 (诸)法 随观 或在诸法 他住
vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(内外六处)诸法,随观灭法而住;
samudayavayadhammanupassi va dhammesu viharati.
集 灭 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(内外六处)诸法,随观集法及灭法而住,
‘Atthi dhamma’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
它存在 法 或 又 此 念 已在前站立 变成
atthi dhamma pana + assa sati paccupatthita hoti
3s.pres. n.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
或『法存在』的念现起。
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
直到 如此 智 已沉浸 忆念 已沉浸 已无依靠 他住 不 并且 任何 在世间 他取
yava+d+eva bana+matta<mad patissati+matta anissita viharati kibci loka upadiyati
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
这样直到浸入智、浸入忆念为止,他无依止而住,并且在世间一无所取。
Evampi kho, bhikkhave,
如是 亦 诸比丘!
evam+pi bhikkhu
adv. m.p.Voc.
诸比丘!就这样,
bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati chasu ajjhattikabahiresu ayatanesu.
比丘 诸法 诸法 随观 他住 (在)六 (在诸)身内 身外 (在)诸处
bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati cha ajjhattika + bahira ayatana
m.s.Nom. n.p.Loc. m.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
比丘在内外六处诸法,随观诸法而住。
Ayatanapabbam nitthitam.
Dhammanupassana bojjhavgapabbam﹝法随观—﹝七﹞觉支﹞
118.“Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati sattasu bojjhavgesu.
另外 诸比丘! 比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)七 (在)诸觉支
bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati satta bojjhavga
m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
诸比丘!另外,比丘在七觉支
[14]诸法,随观诸法而住。
Kathabca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati sattasu bojjhavgesu?
如何? 诸比丘! 比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)七 (在)诸觉支
katham+ca bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati satta bojjhavga
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(m.p.Loc.) m.p.Loc.
诸比丘!但是比丘如何在七觉支诸法,随观诸法而住?
Idha, bhikkhave, bhikkhu santam va ajjhattam satisambojjhavgam
在这里 诸比丘! 比丘 存在 在身内 念 完全 觉支
idha bhikkhu bhikkhu santam<atthi ajjhattam sati+sam+bojjhavga
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. ppr.(m.s.Acc.) adv. f. m.s.Acc.
诸比丘!在这里,比丘在身内有念觉支,
‘atthi me ajjhattam satisambojjhavgo’ti pajanati,
有 我的 身内 念 完全觉支 他详知
atthi me ajjhattam sati+sambojjhavga pajanati
3s.pres.s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『我的身内有念觉支』;
asantam va ajjhattam satisambojjhavgam ‘natthi me ajjhattam satisambojjhavgo’ti pajanati,
没有 或 身内 念 完全觉支 没有 我的 身内 念 完全觉支 他详知
asanta ajjhattam sati+sambojjhavga natthi me ajjhattam sati+sambojjhavga pajanati
3s.pres. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
或我的身内没有念觉支,他详知︰『在我的身内没有念觉支』;
yatha ca anuppannassa satisambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 念 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna sati+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的念觉支出生出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa satisambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 念 完全觉支的 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati(caus.) sati+sambojjhavga bhavana paripuri<pari+pur充满 hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的念觉支,修习圆满,他详知它。
“Santam va ajjhattam dhammavicayasambojjhavgam
有、存在 或 身内 法 彻底调查 完全觉支
santam ajjhattam dhamma+vicaya(<vi扩大+ci收集)+sambojjhavga
ppr.(m.s.Acc.) adv. m.n. m. m.s.Acc.
或身内有择法觉支,
‘atthi me ajjhattam dhammavicayasambojjhavgo’ti pajanati,
有、存在 我的 身内 法 彻底调查 完全觉支的 他详知
atthi me ajjhattam dhamma+vicaya+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. m.n. m. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『我的身内有择法觉支』;
asantam va ajjhattam dhammavicayasambojjhavgam
没有 或 身内 法 彻底调查 完全觉支的
asanta ajjhattam dhamma+vicaya+sambojjhavga
3s.pres. adv. m.n. m. m.s.Acc.
或身内没有择法觉支,
‘natthi me ajjhattam dhammavicayasambojjhavgo’ti pajanati,
没有 我的 身内 法 彻底调查 完全觉支的 他详知
natthi me ajjhattam dhamma+vicaya+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. m.n. m. m.s.Gen. 3s.pres.
他详知︰『我的身内没有择法觉支』;
yatha ca anuppannassa dhammavicayasambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 法 彻底调查 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna dhamma+vicaya+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m.n. m. m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的择法觉支出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa dhammavicayasambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 法 彻底调查 完全觉支 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati dhamma+vicaya+sambojjhavga bhavana paripuri hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m.n. m. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的择法觉支,修习圆满,他详知它。
“Santam va ajjhattam viriyasambojjhavgam ‘atthi me ajjhattam viriyasambojjhavgo’ti pajanati,
有、存在 或 身内 精进 完全觉支 有 我的 身内 精进 完全觉支的 他详知
santam ajjhattam viriya+sambojjhavga atthi me ajjhattam viriya+sambojjhavga pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. n. m.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. n. m.s.Nom. 3s.pres.
或身内有精进觉支,他详知︰『我的身内有精进觉支』;
asantam va ajjhattam viriyasambojjhavgam ‘natthi me ajjhattam viriyasambojjhavgo’ti pajanati,
没有 或 身内 精进 完全觉支 没有 我的 身内 精进 完全觉支 他详知
asanta ajjhattam viriya+sambojjhavga natthi me ajjhattam viriya+sambojjhavga pajanati
3s.pres. adv. n. m.s.Nom. 3s.pres. s.Gen. adv. n. m.s.Nom. 3s.pres.
或身内有无精进觉支,他详知︰『我的身内没有精进觉支』;
yatha ca anuppannassa viriyasambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 精进 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna viriya+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) n. m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的精进觉支出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa viriyasambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 精进 完全觉支的 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati(caus.) viriya+sambojjhavga bhavana paripuri hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) n. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的精进觉支,修习圆满,他详知它。
“Santam va ajjhattam pitisambojjhavgam ‘atthi me ajjhattam pitisambojjhavgo’ti pajanati,
有、存在 或 身内 喜 完全觉支 有 我的 身内 喜 完全觉支的 他详知
santam ajjhattam piti+sambojjhavga atthi me ajjhattam piti+sambojjhavga pajanati
ppr.(m.s.Acc.) adv. f. m.s.Acc. 3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
或身内有喜觉支,他详知︰『我的身内有喜觉支』;
asantam va ajjhattam pitisambojjhavgam ‘natthi me ajjhattam pitisambojjhavgo’ti pajanati,
没有 或 身内 喜 完全觉支 没有 我的 身内 喜 完全觉支 他详知
asanta ajjhattam piti+sambojjhavga natthi me ajjhattam piti+sambojjhavga pajanati
3s.pres. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
或身内没有喜觉支,他详知︰『在我的身内没有喜觉支』;
yatha ca anuppannassa pitisambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 喜 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna piti+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. n.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的喜觉支出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa pitisambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 喜 完全觉支的 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati(caus.) piti+sambojjhavga bhavana paripuri<pari+pur充满 hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的喜觉支,修习圆满,他详知它。
“Santam va ajjhattam passaddhisambojjhavgam
有 或 身内 轻安 完全觉支
santam ajjhattam passaddhi(pa+sambh信赖)+sambojjhavga
ppr.(m.s.Acc.) adv. f. m.s.Acc.
或身内有轻安觉支,
‘atthi me ajjhattam passaddhisambojjhavgo’ti pajanati
有、存在 我的 身内 轻安 完全觉支的 他详知
atthi me ajjhattam passaddhi+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『我的身内有轻安觉支』;
asantam va ajjhattam passaddhisambojjhavgam
没有 或 身内 轻安 完全觉支
asanta ajjhattam passaddhi+sambojjhavga
3s.pres. adv. f. m.s.Nom..
或身内没有轻安觉支,
‘natthi me ajjhattam passaddhisambojjhavgo’ti pajanati,
没有 我的 身内 轻安 完全觉支 他详知
natthi me ajjhattam passaddhi+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『在我的身内没有轻安觉支』;
yatha ca anuppannassa passaddhisambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 轻安 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna passaddhi+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的轻安觉支出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa passaddhisambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 轻安 完全觉支的 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati(caus.) passaddhi+sambojjhavga bhavana paripuri<pari+pur充满 hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的轻安觉支,修习圆满,他详知它。
“Santam va ajjhattam samadhisambojjhavgam
有、存在 或 身内 定、三摩地 完全觉支
santam ajjhattam samadhi+sambojjhavga
ppr.(m.s.Acc.) adv. m. m.s.Acc.
或身内有定觉支,
‘atthi me ajjhattam samadhisambojjhavgo’ti pajanati,
有、存在 我的 身内 三摩地 完全觉支的 他详知
atthi me ajjhattam samadhi+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. m. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『在我的身内有定觉支』;
asantam va ajjhattam samadhisambojjhavgam
没有 或 身内 三摩地 完全觉支
asanta ajjhattam samadhi+sambojjhavga
3s.pres. adv. m. m.s.Acc.
或身内没有定觉支,
‘natthi me ajjhattam samadhisambojjhavgo’ti pajanati,
没有 我的 身内 三摩地 完全觉支 他详知
natthi me ajjhattam samadhi+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. m. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『在我的身内没有定觉支』;
yatha ca anuppannassa samadhisambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 三摩地 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna samadhi+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的定觉支出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa samadhisambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 三摩地 完全觉支的 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati(caus.) samadhi+sambojjhavga bhavana paripuri<pari+pur充满 hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) m. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的定觉支,修习圆满,他详知它。
“Santam va ajjhattam upekkhasambojjhavgam
有、存在 或 身内 舍 完全觉支
santam ajjhattam upekkha+sambojjhavga
ppr.(m.s.Acc.) adv. f. m.s.Acc.
或身内有舍觉支,
‘atthi me ajjhattam upekkhasambojjhavgo’ti pajanati,
有、存在 我的 身内 舍 完全觉支的 他详知
atthi me ajjhattam upekkha+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『在我的身内有舍觉支』;
asantam va ajjhattam upekkhasambojjhavgam
没有 或 身内 舍 完全觉支
asanta ajjhattam upekkha+sambojjhavga
3s.pres. adv. f. m.s.Nom.
或身内没有舍觉支,
‘natthi me ajjhattam upekkhasambojjhavgo’ti pajanati,
没有 我的 身内 舍 完全觉支 他详知
natthi me ajjhattam upekkha+sambojjhavga pajanati
3s.pres. s.Gen. adv. f. m.s.Nom. 3s.pres.
他详知︰『在我的身内没有舍觉支』;
yatha ca anuppannassa upekkhasambojjhavgassa uppado hoti tabca pajanati,
如同 未 被生的 舍 完全觉支的 被生 它有 它 他详知
yatha an+uppanna upekkha+sambojjhavga uppada hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. m.s.Nom. 3s.pres. m.s..Acc. 3s.pres.
及像对未被生的舍觉支出生了,他详知它;
yatha ca uppannassa upekkhasambojjhavgassa bhavanaya paripuri hoti tabca pajanati.
如同 被生的 舍 完全觉支的 修习 完成﹑实践 它有 它 他详知
yatha uppajjati upekkha+sambojjhavga bhavana paripuri<pari+pur充满 hoti tam+ca pajanati
adv. pp.(m.s.Gen.) f. m.s.Gen. f.s.Gen. f.s.Acc.(abstr.) 3s.pres. m.s.Acc. 3s.pres.
及像对被生的舍觉支,修习圆满,他详知它。
“Iti ajjhattam va dhammesu dhammanupassi viharati,
这样 身内 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
iti ajjhattam dhamma dhamma+anupassin viharati
ind. adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身内,在(七觉支)诸法,随观诸法而住;
bahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati,
在外部 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身外,在(七觉支)诸法,随观诸法而住;
ajjhattabahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati;
身内 身外 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
ajjhatta+bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adj. adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
或在身内及身外,在(七觉支)诸法,随观诸法而住。
samudayadhammanupassi va dhammesu viharati,
集 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
在(七觉支)诸法随观集法而住;
vayadhammanupassi va dhammesu viharati
灭 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(七觉支)诸法随观灭法而住;
samudayavayadhammanupassi va dhammesu viharati.
集 灭 (诸)法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+vaya+dhamma+anupassi dhamma viharati
m. m.n. m.n.p. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(七觉支)诸法,随观集法及灭法而住,
‘Atthi dhamma’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
它存在 法 或 又 此 念 已在前站立 变成
atthi dhamma pana + assa sati paccupatthita hoti
3s.pres. n.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
或『法存在』的念现起。
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati, na ca kibci loke upadiyati.
直到 如此 智 已沉浸 忆念 已沉浸 已无依靠 他住 不 并且 任何 在世间 他取
yava+d+eva bana+matta<mad patissati+matta anissita viharati kibci loka upadiyati
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
这样直到浸入智、浸入忆念为止,他无依止而住,并且在世间一无所取。
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati sattasu bojjhavgesu.
如是 亦 诸比丘! 比丘 诸法 (诸)法 随观 他住 (在)七 (在)诸觉支
evam+pi bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati satta bojjhavga
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. m.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
诸比丘!就这样在七觉支,比丘在诸法随观诸法而住。
Bojjhavgapabbam nitthitam.
Dhammanupassana saccapabbam ﹝法随观—﹝四﹞谛﹞
119.“Puna caparam, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati catusu ariyasaccesu.
另外 诸比丘! 比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)诸四 (在)诸圣谛
bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati catu ariyasacca
m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
诸比丘!另外,比丘在四圣谛诸法,随观诸法而住
[15]。
Kathabca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati catusu ariyasaccesu?
如何? 诸比丘! 比丘 在诸法 诸法 随观 他住 (在)四 (在)诸圣谛
katham+ca bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati catu ariyasacca
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n.p.Loc.
诸比丘!但是,比丘如何在四圣谛诸法,随观诸法而住?
Idha, bhikkhave, bhikkhu ‘idam dukkhan’ti yathabhutam pajanati,
在这里 诸比丘! 比丘 这 苦 如实 他详知
idha bhikkhu bhikkhu ayam dukkha yathabhutam pajanati
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. adv. 3s.pres.
诸比丘!在这里,比丘如实详知︰『这是苦』,
‘ayam dukkhasamudayo’ti y, athabhutam pajanati, ‘ayam dukkhanirodho’ti yathabhutam pajanati,
这 苦集(苦的起因) 如实 他详知 这 苦灭 如实 他详知
ayam dukkha+samudaya yathabhutam pajanati ayam dukkha+nirodha yathabhutam pajanati
m.s.Nom. m.n. m.s.Nom. adv. 3s.pres. m.s.Nom. m.n. m.s.Nom. adv. 3s.pres.
他如实详知︰『这是苦集』,他如实详知︰『这是苦的灭』,
‘ayam dukkhanirodhagamini patipada’ti yathabhutam pajanati.
这 导至灭苦的 行道 如实 他详知
ayam dukkha+nirodha+gamini patipada yathabhuta pajanati
f.s.Nom. m.n. m. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. adv. 3s.pres.
他如实详知︰『这是往苦的灭的行道』。
Pathamabhanavaro nitthito.
Dukkhasaccaniddeso (苦谛解说)
120. “Katamabca bhikkhave, dukkham ariyasaccam? Jatipi dukkha,
什么 和 诸比丘! 苦 圣的 谛 生 也 苦的
katamam+ca bhikkhu dukkha ariya + sacca jati+pi dukkha
adj.(n.s.Nom.) m.p.Voc. n.s.Nom. adj. n.s.Nom. f.s.Nom. adj.(f.s.Nom.)
诸比丘!什么是苦圣谛?生也是苦,老也是苦,
jarapi dukkha, maranampi dukkham, sokaparidevadukkhadomanassupayasapi dukkha,
老 也 苦的 死 也 苦 愁 悲 苦 忧 伤心 也 苦
jara+pi dukkha marana<mar(mr)死+pi dukkha soka+parideva+dukkha+domanassa+upayasa+pi dukkha
f.s.Nom. adj.(f.s.Nom.) n.s.Nom. adj.(m.s.Nom.) m. m. m.n. n. m.p.Nom. m.p.Nom.
appiyehi sampayogopi dukkho, piyehi vippayogopi dukkho,
与不喜欢 会合 也 苦 与不喜欢 别离 也 苦
a+p+piya sampayoga+pi dukkha piya vippayoga+pi dukkha
adj.(m.p.Nom.) m.s.Nom. m.s.Nom. adj.(m.p.Nom.) m.s.Nom. m.s.Nom.
怨憎会是苦,爱别离是苦,
yampiccham na labhati tampi dukkham, samkhittena pabcupadanakkhandha dukkha.
那 也 欲 不 得 它 也 苦 以简略 五 取 蕴 苦的
yam+api+iccha labhati tam+pi dukkha samkhitta pabca+upadana+k+khandha dukkha
n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom n.s.Nom. pp.(n.s.Ins.) n. m.p.Nom. adj.(m.p.Nom.)
所求不得也是苦;简单(说),五取蕴即是苦。
121. “Katama ca, bhikkhave, jati? Ya tesam tesam sattanam tamhi tamhi sattanikaye
什么 和 诸比丘! 生 那些 各种的 诸有情 在各种 (在)有情类
katama bhikkhu jati ya ta ta satta ta ta satta+nikaya
adj.(f.s.Nom.) m.p.Voc. f.s.Nom. m.p.Nom. m.p.Gen. ″ m.p.Nom. m.s.Loc. ″ m.s.Loc.
复次,诸比丘!什么是‘生’?凡是各种有情,于各种有情类之
1jati, 2sabjati, 3okkanti, 4abhinibbatti, 5khandhanam patubhavo, 6ayatananam patilabho,
1生 2和合发生 3趣入、(或)进入 4出现 5诸蕴 显现 6诸处 获得
1jati 2sabjati 3okkanti 4abhinibbatti 5khandhanam patubhava 6ayatananam patilabha
f.s.Nom. 〃 〃 〃 m.p.Nom. f.s.Nom. m.p.Nom. f.s.Nom.
1生、2和合发生、3趣入、4出现、5诸蕴显现,6诸处获得,
ayam vuccati, bhikkhave, jati.
这 称为 诸比丘! 生
ayam vuccati bhikkhu jati
f.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. f.s.Nom.
诸比丘!这称为‘生’。
122. “Katama ca, bhikkhave, jara? Ya tesam tesam sattanam tamhi tamhi sattanikaye
什么 诸比丘! 老 凡是 各种的 诸有情 于各种 有情类
katama bhikkhu jara ya ta ta sattanam ta ta sattanikaya
adj.(f.s.Nom.) m.p.Voc. f.s.Nom. m.p.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘老’?凡是各种有情,于各种有情类之
1jara, 2jiranata, 3khandiccam, 4paliccam, 5valittacata, 6ayuno samhani,
1年老 2老衰 3齿落 4发白 5皮皱 6寿命 耗尽
1jara 2jiranata 3khandicca 4palicca 5valittacata 6ayus samha
f.s.Nom. ″ n.s.Nom. ″ ″ n.s.Gen. n.p.Nom.
1年老、2老衰、3齿落、4发白、5皮皱,6寿命的耗尽、
7indriyanam paripako, ayam vuccati, bhikkhave, jara.
7诸根的 遍熟(已相当成熟) 这 称为 诸比丘! 老
7indriya paripaka ayam vuccati bhikkhu jara
n.p.Gen. m.s.Nom. f.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. f.s.Nom.
7诸根老朽。诸比丘!这称为‘老’。
123. “Katamabca, bhikkhave, maranam? Yam tesam tesam sattanam tamha tamha sattanikaya
什么 诸比丘! 死 凡是 各种 诸有情 于各种 有情部类
katamam+ca bhikkhu marana yam ta ta satta ta ta sattanikaya
adj.(f.s.Nom.) m.p.Voc. n.s.Nom. n.s.Nom. n.p.Gen. ″ n.p.Nom. n.s.Abl. ″ m.s.Loc.
复次,诸比丘!什么是‘死’?凡是各种有情,于各种有情部类之
1cuti 2cavanata 3bhedo 4antaradhanam 5maccu 6maranam 7kalavkiriya 8khandhanam bhedo
1脱离 2脱离状态 3迸裂 4消失 5死 6死亡 7死期到 8诸蕴的 迸裂
1cuti 2cavanata 3bheda 4antaradhana 5maccu 6marana 7kalavkiriya 8khandha bheda
f.s.Nom. ″ m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. f.s.Nom. m.p.Gen. m.s.Nom.
1脱离、2脱离状态、3迸裂、4消失、5死、6死亡、7死期到、8诸蕴的迸裂、
9kalevarassa nikkhepo 10jivitindriyassupacchedo, idam vuccati, bhikkhave, maranam.
9身躯的抛下 10命 根的 全部 断 这 被叫做 诸比丘! 死
9kalevara nikkhepo 10jivita+indriyassa+upa-c-cheda idam vuccati bhikkhu marana
n.s.Gen. m.n.s.Nom. n. n. m.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. n.s.Nom.
9身躯的抛下、10命根全断,诸比丘!这被叫做‘死’。
124. “Katamo ca, bhikkhave, soko? Yo kho, bhikkhave, abbatarabbatarena byasanena
什么 诸比丘! 愁 凡是 诸比丘! 以种种 以不幸
katama ca bhikkhu soka ya bhikkhu abbatarabbatara byasana
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. n.s.Ins. n.s.Ins.
复次,诸比丘!什么是‘愁’?诸比丘!凡是俱有种种不幸,
samannagatassa abbatarabbatarena dukkhadhammena phutthassa 1soko 2socana
俱有的 以种种 苦 法 所触的(=所恼的)1愁 2悲伤
samannagata abbatarabbatara dukkha+dhamma phuttha< phusati 1soka 2socana
adj.(n.s.Gen.) n.s.Ins. m.n. n.s.Ins. pp.(m.s.Gen.) m.s.Nom. f.s.Nom.
为种种苦法所恼的1愁、2悲伤、
3socitattam 4antosoko 5antoparisoko, ayam vuccati, bhikkhave, soko.
3伤心 4内愁 5内怆 这 称为 诸比丘! 愁
3socitatta 4antosoka 5antoparisoka ayam vuccati bhikkhu soka
n.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. m.s.Nom.
3伤心、4内愁、5内怆,诸比丘!这称为‘愁’。
125. “Katamo ca, bhikkhave, paridevo? Yo kho, bhikkhave, abbatarabbatarena byasanena
什么 诸比丘! 悲伤 凡是 诸比丘! 以种种 以不幸
katama ca bhikkhu parideva ya bhikkhu abbatarabbatara byasana
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. n.s.Ins. n.s.Ins.
复次,诸比丘!什么是‘悲伤’?诸比丘!凡是俱有种种不幸,
samannagatassa abbatarabbatarena dukkhadhammena phutthassa 1adevo 2paridevo
俱有的 以种种 苦 法 所触的(=所恼的)1悲、2悲痛
samannagata abbatarabbatara dukkha+dhamma phuttha< phusati 1adeva 2parideva
adj.(n.s.Gen.) n.s.Ins. n. n.s.Ins. pp.(m.s.Gen.) m.s.Nom. m.s.Nom.
为种种苦法所恼的1悲、2悲痛、
3adevana 4paridevana 5adevitattam 6paridevitattam, ayam vuccati, bhikkhave, paridevo.
3叹息 4悲哀 5悲叹 6悲怆 这 称为 诸比丘! 悲
3adevana 4paridevana 5adevitatta 6paridevitatta ayam vuccati bhikkhu parideva
f.s.Nom. f.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. m.s.Nom.
3叹息、4悲哀、5悲叹、6悲怆,诸比丘!这称为‘悲’。
126. “Katamabca, bhikkhave, dukkham? Yam kho, bhikkhave, kayikam dukkham
什么 诸比丘! 苦 凡是 诸比丘! 身的 痛苦
katamam+ca bhikkhu dukkha ya bhikkhu kayika dukkha
adj.(n.s.Nom.) m.p.Voc. n.s.Nom. n.s.Nom. m.p.Voc. n.s.Nom. n.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘苦’?诸比丘!凡是身之痛苦,
kayikam asatam kayasamphassajam dukkham asatam vedayitam,
身体的 不愉快 身体 触 所生 苦 不愉快 感受
kayika asata kaya+samphassa-ja dukkha asata vedayita
adj.(n.s.Nom.) ″ m. n.s.Nom. n.s.Nom. adj.(n.s.Nom.) ″
身之不愉快,感受身触所生之不愉快的苦,
idam vuccati, bhikkhave, dukkham.
这 称为 诸比丘! 苦
idam vuccati bhikkhu dukkha
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. n.s.Nom.
及身触所生之不愉快的苦受,诸比丘!这称为‘苦’。
127. “Katamabca, bhikkhave, domanassam? Yam kho, bhikkhave, cetasikam dukkham
什么 诸比丘! 忧 凡是 诸比丘! 心的 痛苦
katamam+ca bhikkhu domanassa ya bhikkhu cetasika dukkha
adj.(n.s.Nom.) m.p.Voc. n.s.Nom. n.s.Nom. m.p.Voc. n.s.Nom. n.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘忧’?诸比丘!凡是心之苦,
cetasikam asatam manosamphassajam dukkham asatam vedayitam,
心的 不愉快 心 触 所生 苦 不愉快 感受
cetasika asata mano+samphassa-ja dukkha asata vedayita
adj.(n.s.Nom.) n.s.Nom. m. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom.
于心不愉快,感受意触所生之不愉快的苦,
idam vuccati, bhikkhave, domanassam.
这 称为 诸比丘! 忧
idam vuccati bhikkhu domanassa
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. n.s.Nom.
诸比丘!这称为‘忧’。
128. “Katamo ca, bhikkhave, upayaso?
什么 诸比丘! 闷
katama ca bhikkhu upayasa
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. m.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘闷’?
Yo kho, bhikkhave, abbatarabbatarena byasanena samannagatassa abbatarabbatarena
凡是 诸比丘! 以种种 以不幸 俱有的 以种种
ya bhikkhu abbatarabbatara byasana samannagata abbatarabbatara
m.s.Nom. m.p.Voc. n.s.Ins. n.s.Ins. adj.(n.s.Ins.) n.s.Ins.
诸比丘!凡是俱有种种的不幸,
dukkhadhammena phutthassa 1ayaso 2upayaso 3ayasitattam 4upayasitattam,
苦 法 所触的(=所恼的) 1愁、 2闷 3气馁 4沮丧
dukkha+dhamma phuttha< phusati 1ayasa 2upayasa 3ayasitatta 4upayasitatta
n. n.s.Ins. pp.(m.s.Gen.) m.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. n.s.Nom.
被苦法所恼的1愁、2闷、3气馁、4沮丧,
ayam vuccati, bhikkhave, upayaso.
这 称为 诸比丘! 闷
idam vuccati bhikkhu upayasa
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. m.s.Nom.
诸比丘!这称为‘闷’。
129. “Katamo ca, bhikkhave, appiyehi sampayogo dukkho?
什么 诸比丘! (与诸)不 喜欢的 相应、联系 苦
katama bhikkhu a+p+piya sam+pa+yoga(<yuj连接) dukkha
m.s.Nom. m.p.Voc. adj.(m.p.Ins.) m.s.Nom. m.s.Nom.
然,诸比丘!什么是‘怨憎会苦’?
Idha yassa te honti anittha akanta amanapa rupa sadda gandha rasa photthabba dhamma,
于此 凡是 那些 不可喜的 不愉快的 不合意的 色 声 香 味 触 法
idha ya ta hoti a+nittha a+kanta a+manapa rupa sadda gandha rasa photthabba dhamma
adv. n.s.Gen. n.p.Nom. adj.(n.p.Nom.) ″ ″ n.p.Nom. m.p.Nom. ″ ″ ″ n.p.Nom.
于此,凡是那些不可喜的、不可乐的、不合意的众色、众声、众香、众味、众触、诸法;
ye va panassa te honti anatthakama ahitakama aphasukakama ayogakkhemakama,
凡是 或 又 彼 它们 它们是 无 义利之欲 无 益之欲 无 愉快之欲 无 从执着中释放之欲
ya pana+assa ta hoti an+atthakama a+hitakama a+phasukakama a+yogakkhemakama
m.p.Nom. m.s.Gen. m.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom.
或者凡是不义之欲、不利之欲、不爽之欲、无从执着中释放之欲,
ya tehi saddhim savgati samagamo samodhanam missibhavo,
凡是 在它们 一起 和合 集合 联合 会合
ya ta saddhim savgati samagama samodha missibhava
m.p.Nom. m.p.Nom. adv. f.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom.
凡是它们一起和合、集合、联合、会合。
ayam vuccati, bhikkhave, appiyehi sampayogo dukkho.
这 称为 诸比丘! (与诸)不喜欢的 相应、联系 苦
idam vuccati bhikkhu a+p+piya sam+pa+yoga(<yuj连接) dukkha
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj.(m.p.Ins.) m.s.Nom. m.s.Nom.
诸比丘!这称为‘怨憎会苦’。
“Katamo ca, bhikkhave, piyehi vippayogo dukkho?
什么 诸比丘! (与诸)可爱 离 从事 苦
idam bhikkhu piya vi+p+payoga dukkha
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. adj.(m.p.Ins.) m.s.Nom. m.s.Nom.
然,诸比丘!什么是‘爱别离苦’?
Idha yassa te honti ittha kanta manapa rupa sadda gandha rasa photthabba dhamma,
于此 凡是 那些 有 可喜的 愉快的 合意的 色 声 香 味 触 法
idha ya te hoti ittha kanta manapa rupa sadda gandha rasa photthabba dhamma
adv. n.s.Gen. n.p.Nom. adj.(n.p.Nom.)″ ″ n.p.Nom. m.p.Nom. ″ ″ ″ n.p.Nom.
于此,凡是那些可喜的、愉快的、合意的众色、众声、众香、众味、众触、诸法;
ye va panassa te honti 1atthakama 2hitakama 3phasukakama 4yogakkhemakama
凡是 或 又 彼 那些 有 1有益之欲 2有利之欲 3舒适之欲 4瑜伽安稳之欲
ye va pana+assa ta hoti 1atthakama 2hitakama 3phasukakama 4yogakkhemakama
m.p.Nom. m.s.Gen. m.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom.
或者凡是1有义利之欲、2有利益之欲、3爽快之欲、4瑜伽安稳之欲,
mata va pita va bhata va bhagini va mitta va amacca va batisalohita va,
母 或 父 或 兄弟 或 姐妹 或 朋友 或 同事 或 亲戚 有血缘 或
matar pitar bhata bhagini mitta amacca bati-salohita
f.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom.
或母、或父、或兄弟、或姐妹、或朋友、或同事、或亲戚,
ya tehi saddhim asavgati asamagamo asamodhanam amissibhavo,
凡是 在它们 一起 未 和合 未 集合 未 联合 未 会合
ya ta saddhim a+savgati a+samagama a+samodhana a+missibhava
m.p.Nom. m.p.Nom. adv. f.s.Nom. m.s.Nom. n.s.Nom. m.s.Nom.
凡是它们一起未和合、未集合、未联合、未会合。
ayam vuccati, bhikkhave, piyehi vippayogo dukkho.
这 称为 诸比丘! (与诸)可爱的 别离 苦
idam vuccati bhikkhu piya vippayoga dukkha
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj.(m.p.Ins.) m.s.Nom. m.s.Nom.
诸比丘!这称为‘爱别离苦’。
“Katamabca, bhikkhave, yampiccham na labhati tampi dukkham?
什么 诸比丘! 那 也 欲 不 得 它 也 苦
katamam+ ca bhikkhu yam+api+iccha labhati tam+ pi dukkha
adv. m.p.Voc. n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom n.s.Nom.
然,诸比丘!什么是‘求不得苦’?
Jatidhammanam, bhikkhave sattanam evam iccha uppajjati –
生 诸法 诸比丘! 诸有情 如是 欲求 生起
jati+dhamma bhikkhu satta evam iccha uppajjati<(u出+ pajjati of pad去)
f. n.p.Nom. m.p.Voc. n.p.Nom. adv. m.p.Nom. 3s.pres.
诸比丘!于生法,众生生起这样的欲望:
‘aho vata mayam na jatidhamma assama, na ca vata no jati agaccheyya’ti.
哦! 真的 我们 不 生 诸法 我们生存 不 真的 不 生 来
aho vata amha na jati+dhamma assama(=bhaveyyama) vata jati agacchati
ind. ind. 1p. f. n.p.Nom. 1p. ind. f.s.Nom. 3s.opt.
「哦!我们真的不愿意生,真的不愿意生下来。」
Na kho panetam icchaya pattabbam, idampi yampiccham na labhati tampi dukkham.
不 而 此 为欲望 应被得到 此 那 欲 不 得 这 苦
na pana+eta iccha pattabba idam+pi yam+p+iccha na labhati tam+pi dukkha
n.s.Nom. n.s.Dat. grd.(n.s.Nom.) n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Nom.
然而,为了想要的却得不到,这就是那种求不得苦。
Jaradhammanam, bhikkhave, sattanam evam iccha uppajjati–
老 诸法 诸比丘! 众生 如是 欲求 生起
jara+dhamma bhikkhu satta evam iccha uppajjati
f. n.p.Nom. m.p.Voc. n.p.Nom. adv. m.p.Nom. 3s.pres.
诸比丘!于老法,众生生起这样的欲望:
‘aho vata mayam na jaradhamma assama, na ca vata no jara agaccheyya’ti.
哦! 真的 我们 不 老 诸法 我们生存 不 真的 不 老 来
aho vata amha na jara+dhamma assama vata jara agacchati
ind. ind. 1p. f. n.p.Nom. 1p. ind. f.s.Nom. 3s.opt.
「哦!我们真的不愿意老,真的不愿意老到来。」
Na kho panetam icchaya pattabbam, idampi yampiccham na labhati tampi dukkham.
不 而 此 为欲望 应被得到 此 那 欲 不 得 这 苦
na pana+eta iccha pattabba idam+pi yam+p+iccha na labhati tam+pi dukkha
n.s.Nom. n.s.Dat. grd.(n.s.Nom.) n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Nom.
然而,为了想要的却得不到,这就是那种求不得苦。
Byadhidhammanam, bhikkhave, sattanam evam iccha uppajjati–
病 诸法 诸比丘! 众生 如是 欲求 生起
byadhi+dhamma bhikkhu satta evam iccha uppajjati
m. n.p.Nom. m.p.Voc. n.p.Nom. adv. m.p.Nom. 3s.pres.
诸比丘!于病法,众生生起这样的欲望:
‘aho vata mayam na byadhidhamma assama, na ca vata no byadhi agaccheyya’ti.
哦! 真的 我们 不 老 诸法 我们生存 不 真的 不 老 来
aho vata amha na jara+dhamma assama vata jara agacchati
ind. ind. 1p. f. n.p.Nom. 1p. ind. f.s.Nom. 3s.opt.
「哦!我们实在不愿意于病法之下,我们不愿意病来。」
Na kho panetam icchaya pattabbam, idampi yampiccham na labhati tampi dukkham.
不 而 此 为欲望 应被得到 此 那 欲 不 得 这 苦
na pana+eta iccha pattabba idam+pi yam+p+iccha na labhati tam+pi dukkha
n.s.Nom. n.s.Dat. grd.(n.s.Nom.) n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Nom.
然而,为了想要的却得不到,这就是那种求不得苦。
Maranadhammanam, bhikkhave, sattanam evam iccha uppajjati–
死 诸法 诸比丘! 众生 如是 欲求 生起
marana+dhamma bhikkhu satta evam iccha uppajjati
n. n.p.Nom. m.p.Voc. n.p.Nom. adv. m.p.Nom. 3s.pres.
诸比丘!于死法,众生生起这样的欲望:
‘aho vata mayam na maranadhamma assama, na ca vata no maranam agaccheyya’ti.
哦! 真的 我们 不 死 诸法 我们生存 不 真的 不 死 来
aho vata amha na marana+dhamma assama vata marana agacchati
ind. ind. 1p. n. n.p.Nom. 1p. ind. n.s.Nom. 3s.opt.
「哦!我们真的不愿意死,真的不愿意死到来。」
Na kho panetam icchaya pattabbam, idampi yampiccham na labhati tampi dukkham.
不 而 此 为欲望 应被得到 此 那 欲 不 得 这 苦
na pana+eta iccha pattabba idam+pi yam+p+iccha na labhati tam+pi dukkha
n.s.Nom. n.s.Dat. grd.(n.s.Nom.) n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Nom.
然而,为了想要的却得不到,这就是那种求不得苦。
Sokaparidevadukkhadomanassupayasadhammanam, bhikkhave, sattanam evam iccha uppajjati–
愁 悲伤 苦 忧 闷 诸法 诸比丘! 众生 如是 欲望 生起
soka+parideva+dukkha+domanassa+upayasa+dhamma bhikkhu satta evam iccha uppajjati
m. m. m. n. m. n.p.Nom. m.p.Voc. n.p.Nom. adv. m.p.Nom. 3s.pres.
诸比丘!于愁、悲、苦、忧、闷法之众生,生如是之欲求:
‘aho vata mayam na sokaparidevadukkhadomanassupayasadhamma assama,
哦! 真的 我们 不 愁 悲伤 苦 忧 闷 诸法 我们生存
aho vata amha na soka+parideva+dukkha+domanassa+upayasa+dhamma assama
ind. ind. 1p. m. m. m. n. m. n.p.Nom. 1p.
「哦!我们真的不愿意愁、悲、苦、忧、闷,
na ca vata no sokaparidevadukkhadomanassupayasadhamma agaccheyyun’ti.
不 真的 不 愁 悲伤 苦 忧 闷 诸法 来
vata soka+parideva+dukkha+domanassa+upayasa+dhamma agacchati
ind. m. m. m.. n. m. n.p.Nom. 3s.opt.
真的不愿意忧、悲、苦、恼、闷到来。」
Na kho panetam icchaya pattabbam, idampi yampiccham na labhati tampi dukkham.
不 而 此 为欲望 应被得到 此 那 欲 不 得 这 苦
na pana+eta iccha pattabba idam+pi yam+p+iccha na labhati tam+pi dukkha
n.s.Nom. n.s.Dat. grd.(n.s.Nom.) n.s.Nom. n.s.Nom. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Nom.
然而,为了想要的却得不到,这就是那种求不得苦。
132. “Katame ca, bhikkhave, samkhittena pabcupadanakkhandha dukkha?
什么 诸比丘! 以简略 五 取 蕴 苦
katama bhikkhu samkhitta pabca+upadana+k+khandha dukkha
adj.(m.s.Loc.) m.p.Voc. n.s.Nom. m. m.p.Nom. m.p.Nom.
然而,诸比丘!‘约略而言,五取蕴之苦呢’?
Seyyathidam– rupupadanakkhandho, vedanupadanakkhandho, sabbupadanakkhandho,
即是 这 色 取 蕴 受 取 蕴 想 取 蕴
seyyatha+idam– rupa+upadana+k+khandha vedana+upadana+k+khandha sabba+upadana+k+khandha
adv. m.s.Nom. n. m. m.s.Nom. f. m. m.s.Nom. f. m. m.s.Nom.
这即是:色取蕴、受取蕴、想取蕴、
savkharupadanakkhandho, vibbanupadanakkhandho.
行 取 蕴 识 取 蕴
savkhara+upadana+k+khandha vibbana+upadana+k+khandha
f. m. m.s.Nom. n. m. m.s.Nom.
行取蕴、识取蕴,
Ime vuccanti, bhikkhave, samkhittena pabcupadanakkhandha dukkha.
这些 (它们)称为 诸比丘! 以简略 五 取 蕴 苦
ayam vuccati bhikkhu samkhitta pabca+upadana+k+khandha dukkha
n.s.Nom. 3p.pres. m.p.Voc. n.s.Nom. m. n.p.Nom. n.p.Nom.
诸比丘!约略而言,这称为五取蕴之苦。
Idam vuccati, bhikkhave, dukkham ariyasaccam.
这 称为 诸比丘! 苦 圣 谛
idam vuccati bhikkhu dukkha ariya+sacca
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. n.s.Nom. adj. n.s.Nom.
诸比丘!此亦名为苦圣谛。
Samudayasaccaniddeso (集谛解说)
133. “Katamabca, bhikkhave, dukkhasamudayam ariyasaccam?
什么 及 诸比丘! 苦 集、起源 圣的 谛、真理
katama+ca bhikkhu dukkha+samudaya ariya+sacca
n.s.Nom. m.p.Voc. m. n.s.Nom. adj. n.s.Nom.
诸比丘!什么是苦集圣谛?
yayam tanha ponobbhavika nandiragasahagata tatratatrabhinandini,
那种 爱 再(pono =puna) +生存 喜 染 俱行 这里 那里 全面喜
ya+ayam tanha pono+b+bhavika(=ponobhavika) nandi+raga+saha-gata tatra+tatra+abhinandini
f.s.Nom. f.s.Nom. adj.(f.s.Nom.) f. m. adj.(f.s.Nom.) adv. adv. f.s.Nom.
那种爱是(能)再生,与喜染俱行,处处全然欢喜
[17],
seyyathidam-- kamatanha, bhavatanha, vibhavatanha.
即是 这 欲 爱 有 爱 无有 爱
seyyatha+idam kama+tanha bhava+tanha vibhava+tanha
adv. n.s.Nom. m.n. f.s.Nom. m. f.s.Nom. m. f.s.Nom.
这就是:欲爱、有爱、无有爱。
“Sa kho panesa, bhikkhave, tanha kattha uppajjamana uppajjati, kattha nivisamana nivisati?
那 而 这 诸比丘! 渴爱 何处 正在出生 出生 在哪里 正出进入 进入
sa pana+esa bhikkhu tanha kattha uppajjati uppajjati kattha nivisati nivisati
f.s.Nom. f.s.Nom. m.p.Voc. f.s.Nom. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
复次,诸比丘!那渴爱在哪里正在出生、(或)出生,在哪里正在进入、(或)进入?
Yam loke piyarupam satarupam, etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
凡是 在世间 可爱的形色 可乐的形色 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ya loka piyarupa satarupa ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisamana nivisati
n.s.Nom. n.s.Loc. adj.(n.s.Nom.)″adv. f.s.Nom. ″ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
凡在世间有令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Kibca loke piyarupam satarupam? Cakkhu loke piyarupam satarupam,
什么 在世间 可爱的形色 愉快的形色 眼 在世间 可爱的形色 可乐的形色
kim+ca loka piyarupa satarupa cakkhu loka piyarupa satarupa
n.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″ n.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
什么是世间令人喜欢的形色、令人愉悦的形色?眼在世间为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati<u(d)+pajjati<pad去 ettha nivisati nivisati<ni下+visati<vis进入
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
Sotam loke …pe… ghanam loke… jivha loke… kayo loke… mano loke
耳 在世间 鼻 在世间 舌 在世间 身 在世间 意 在世间
sota loka ghana loka jivha loka kayo loka mano loka
n.s.Nom. m.s.Loc. n.s.Nom. m.s.Loc. f.s.Nom. m.s.Loc. m.s.Nom. m.s.Loc. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的耳…在世间的鼻…在世间的舌…在世间的身…在世间的意
piyarupam satarupam, etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
可爱的形色 可乐的形色 在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
piyarupa satarupa ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
a dj.(n.s.Nom.) ″ adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Rupa loke… sadda loke… gandha loke… rasa loke… photthabba loke…
众色 在世间 众声 在世间 众香 在世间 众味 在世间 众触 在世间
rupa loka sadda loka gandha loka , rasa loka photthabba loka
n.p.Nom. m.s.Loc. m.p.Nom. m.s.Loc. m.p.Nom. m.s.Loc. m.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc.
在世间的众色…在世间的众声…在世间的众香…在世间的众味…在世间的众触…
dhamma loke piyarupam satarupam,
诸法 在世间 可爱的形色 可乐的形色
dhamma loka piyarupa satarupa
n.p.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的诸法为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Cakkhuvibbanam loke… sotavibbanam loke… ghanavibbanam loke… jivhavibbanam loke…
眼 识 在世间 耳识 在世间 鼻识 在世间 舌识 在世间
cakkhu+vibbana loka sotavibbana loka ghanavibbana loka jivhavibbana loka
n. n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc.
在世间的眼识…在世间的耳识…在世间的鼻识…在世间的舌识…
kayavibbanam loke… manovibbanam loke piyarupam satarupam,
身识 在世间 意识 在世间 可爱的形色 可乐的形色
kayavibbanam loka manovibbana loka piyarupa satarupa
n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的身识…在世间的意识
[18]为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Cakkhusamphasso loke… sotasamphasso loke… ghanasamphasso loke…
眼 触 在世间 耳 触 在世间 鼻 触 在世间
cakkhu+samphassa loka sota+samphassa loka ghana+samphassa loka
n. m.s.Nom. m.s.Loc. n m.s.Nom. m.s.Loc. n. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的眼触…在世间的耳触…在世间的鼻触…
jivhasamphasso loke… kayasamphasso loke… manosamphasso loke piyarupam satarupam,
舌 触 在世间 身 触 在世间 意 触 在世间 可爱的形色 可乐的形色
jivha+samphassa loka kaya+samphassa loka mano+samphassa loka piyarupa satarupa
f. m.p.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. n. m.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的舌触…在世间的身触…在世间的意触为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Cakkhusamphassaja vedana loke… sotasamphassaja vedana loke…
眼 触生 受 在世间 耳 触生 受 在世间
cakkhu+samphassa-ja vedana loka sota+samphassa-ja vedana loka
n. adj.(f.s.Nom.) m.s.Loc. n.p.Nom. n. adj.(f.s.Nom.) m.s.Loc. n.p.Nom.
在世间的眼触所生之受…在世间的耳触所生之受…
ghanasamphassaja vedana loke… jivhasamphassaja vedana loke…
眼 触生 受 在世间 耳 触生 受 在世间
ghana+samphassa-ja vedana loka jivha+samphassa-ja vedana loka
n. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. f. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的鼻触所生之受…在世间的舌触所生之受…
kayasamphassaja vedana loke… manosamphassaja vedana loke piyarupam satarupam,
身 触生 受 在世间 意 触生 受 在世间 可爱的形色 可乐的形色
kaya+samphassa-ja vedana loka mano+samphassa-ja vedana loka piyarupa satarupa
m. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. f. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的身触所生之受…在世间的意触所生之受在世间为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Rupasabba loke… saddasabba loke… gandhasabba loke… rasasabba loke…
色 想 在世间 声 想 在世间 香 想 在世间 味 想 在世间
rupa+sabba loka sadda+sabba loka gandha+sabba loka rasa+sabba loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色想…在世间的声想…在世间的香想…在世间的味想…
photthabbasabba loke… dhammasabba loke piyarupam satarupam,
触 想 在世间 法 想 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+sabba loka dhamma+sabba loka piyarupa satarupa
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m.n. f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触想…法想为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Rupasabcetana loke… saddasabcetana loke… gandhasabcetana loke…rasasabcetana loke…
色 思 在世间 声 思 在世间 香 思 在世间 味 思 在世间
rupa+sabcetana loka sadda+sabcetana loka gandha+sabcetana loka rasa+sabcetana loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色思
[19]…在世间的声思…在世间的香思…在世间的味思…
photthabbasabcetana loke… dhammasabcetana loke piyarupam satarupam,
触 思 在世间 法 思 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+sabcetana loka dhamma+sabcetana loka piyarupa satarupa
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m.n. f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触思…在世间的法思为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Rupatanha loke… saddatanha loke… gandhatanha loke… rasatanha loke…
色 爱 在世间 声 爱 在世间 香 爱 在世间 味 爱 在世间
rupa+tanha loka sadda+tanha loka gandha+tanha loka rasa+tanha loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色爱…在世间的声爱…在世间的香爱…在世间的味爱…
photthabbatanha loke… dhammatanha loke piyarupam satarupam,
触 爱 在世间 法 爱 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+ tanha loka dhamma+ tanha loka piyarupa satarupa
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m.n. f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触爱…在世间的法爱为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Rupavitakko loke… saddavitakko loke… gandhavitakko loke… rasavitakko loke…
色 寻 在世间 声 寻 在世间 香 寻 在世间 味 寻 在世间
rupa+vitakka loka sadda+vitakka loka gandha+vitakka loka rasa+vitakka loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色寻…在世间的声寻…在世间的香寻…在世间的味寻…
photthabbavitakko loke… dhammavitakko loke piyarupam satarupam,
触 寻 在世间 法 寻 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+ vitakka loka dhamma+ vitakka loka piyarupa satarupa
n. m.s.Nom. m.s.Loc. m.n. m.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触寻…在世间的法寻为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
“Rupavicaro loke… saddavicaro loke… gandhavicaro loke… rasavicaro loke…
色 伺 在世间 声 伺 在世间 香 伺 在世间 味 伺 在世间
rupa+vicara loka sadda+vicara loka gandha+vicara loka rasa+vicara loka
n. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色伺…在世间的声伺…在世间的香伺…在世间的味伺…
photthabbavicaro loke… dhammavicaro loke piyarupam satarupam,
触 伺 在世间 法 伺 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+ vitakka loka dhamma+ vitakka loka piyarupa satarupa
n. m.s.Nom. m.s.Loc. m.n. m.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触伺…在世间的法伺为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha uppajjamana uppajjati, ettha nivisamana nivisati.
在此处 此 渴爱 正在出生 出生 在此处 正在进入 进入
ettha+esa tanha uppajjati uppajjati ettha nivisati nivisati
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱正在出生、(或)出生,在这里正在进入、(或)进入。
Idam vuccati, bhikkhave, dukkhasamudayam ariyasaccam.
这 称为 诸比丘! 苦 集(原因) 圣 谛
idam vuccati bhikkhu dukkha+samudaya ariya+sacca
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. m.n. n.s.Nom. adj. n.s.Nom.
诸比丘!这是说苦集圣谛。
Nirodhasaccaniddeso (灭谛解说)
134. “Katamabca, bhikkhave, dukkhanirodham ariyasaccam?
什么 及 诸比丘! 苦灭 圣谛
katamam+ca bhikkhu dukkha+nirodha ariyasacca
adj.(n.s.Nom.) m.p.Voc. m.n. n.s.Nom. n.s.Nom.
诸比丘!什么是苦灭圣谛?
yo tassayeva tanhaya 1~2asesaviraganirodho 3cago 4patinissaggo 5mutti 6analayo.
凡是 那种 贪爱 1无剩余 离染 2灭 3放出(对…无执着) 4舍离 5解脱 6无执着
ya tassa+yeva tanha 1asesa+viraga+ 2nirodha 3caga(<cajati) 4pati对+nissagga(<nissajjati) 5mutti 6an+alaya
m.s.Nom. f.s.Nom. adj. m. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. f.s.Nom. m.s.Nom.
凡是那种贪爱的1离贪无剩余、2灭、3放出、4舍离、5解脱、6无执着。
“Sa kho panesa, bhikkhave, tanha kattha pahiyamana pahiyati, kattha nirujjhamana nirujjhati?
那 而 这 诸比丘! 渴爱 何处 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
sa pana+esa bhikkhu tanha kattha pajahati(pass.) ″ kattha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
f.s.Nom. f.s.Nom. m.p.Voc. f.s.Nom. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.pass.(f.s.Nom.) 3s.pres.pass.
复次,诸比丘!那渴爱在哪里正被舍弃、(或)被舍弃?在哪里正止灭、(或)被止灭?
Yam loke piyarupam satarupam, etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
凡是 在世间 可爱的形色 可乐的形色 此 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ya loka piyarupa satarupa ettha+esa tanha pajahati(pass.) ″ kattha nirundhati(nirodhati) ″
n.s.Nom. n.s.Loc. adj.(n.s.Nom.)″adv. f.s.Nom.″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
凡在世间有令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,在这里渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Kibca loke piyarupam satarupam? Cakkhu loke piyarupam satarupam,
什么 在世间 可爱的形色 可乐的形色 眼 在世间 可爱的形色 可乐的形色
kim+ca loka piyarupa satarupa cakkhu loka piyarupa satarupa
n.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″ n.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
什么是在世间令人喜欢的形色、令人愉悦的形色?眼在世间有令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.)(<ha舍弃) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.)(<ni+rudh成长) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
Sotam loke …pe…ghanam loke…jivha loke… kayo loke… mano loke
耳 在世间 鼻 在世间 舌 在世间 身 在世间 意 在世间
sota loka ghana loka jivha loka kaya loka mano loka
n.s.Nom. m.s.Loc. n.s.Nom. m.s.Loc. f.s.Nom. m.s.Loc. m.s.Nom. m.s.Loc. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的耳…在世间的鼻…在世间的舌…在世间的身…在世间的意
piyarupam satarupam, etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
可爱的形色 可乐的形色 在此处 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
piyarupa satarupa ettha+esa tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adj.(n.s.Nom.) ″ adv. f.s.Nom. ″ caus.ppr.(f.s.Nom.) f.s.Nom. adv. caus.ppr.(f.s.Nom.) f.s.Nom.
为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Rupa loke… sadda loke… gandha loke… rasa loke… photthabba loke…
众色 在世间 众声 在世间 众香 在世间 众味 在世间 众触 在世间
rupa loka sadda loka gandha loka rasa loka photthabba loka
n.p.Nom. m.s.Loc. m.p.Nom. m.s.Loc. m.p.Nom. m.s.Loc. m.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc.
在世间的色…在世间的声…在世间的香…在世间的味…在世间的触…
dhamma loke piyarupam satarupam,
诸法 在世间 可爱的形色 可乐的形色
dhamma loka piyarupa satarupa
n.p.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的诸法为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Cakkhuvibbanam loke… sotavibbanam loke… ghanavibbanam loke… jivhavibbanam loke…
眼 识 在世间 耳识 在世间 鼻识 在世间 舌识 在世间
cakkhu+vibbana loka sotavibbana loka ghanavibbana loka jivhavibbana loka
n. n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc.
在世间的眼识…在世间的耳识…在世间的鼻识…在世间的舌识…
kayavibbanam loke… manovibbanam loke piyarupam satarupam,
身识 在世间 意识 在世间 可爱的形色 可乐的形色
kayavibbanam loka manovibbana loka piyarupa satarupa
n.p.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的身识…在世间的意识为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Cakkhusamphasso loke… sotasamphasso loke… ghanasamphasso loke…
眼 触 在世间 耳 触 在世间 鼻 触 在世间
cakkhu+samphassa loka sota+samphassa loka ghana+samphassa loka
n. m.s.Nom. m.s.Loc. n m.s.Nom. m.s.Loc. n. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的眼触…在世间的耳触…在世间的鼻触…
jivhasamphasso loke… kayasamphasso loke… manosamphasso loke piyarupam satarupam,
舌 触 在世间 身 触 在世间 意 触 在世间 可爱的形色 可乐的形色
jivha+samphassa loka kaya+samphassa loka mano+samphassa loka piyarupa satarupa
f. m.p.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. n. m.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的舌触…在世间的身触…在世间的意触为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Cakkhusamphassaja vedana loke… sotasamphassaja vedana loke…
眼 触生 受 在世间 耳 触生 受 在世间
cakkhu+samphassa-ja vedana loka… sota+samphassa-ja vedana loka
n. adj.(f.s.Nom.) m.s.Loc. n.p.Nom. n. adj.(f.s.Nom.) m.s.Loc. n.p.Nom.
在世间的眼触所生之受…在世间的耳触所生之受…
ghanasamphassaja vedana loke… jivhasamphassaja vedana loke…
眼 触生 受 在世间 耳 触生 受 在世间
ghana+samphassa-ja vedana loka jivha+samphassa-ja vedana loka
n. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. f. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的鼻触所生之受…在世间的舌触所生之受…
kayasamphassaja vedana loke… manosamphassaja vedana loke piyarupam satarupam,
身 触生 受 在世间 意 触生 受 在世间 可爱的形色 可乐的形色
kaya+samphassa-ja vedana loka mano+samphassa-ja vedana loka piyarupa satarupa
m. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc. n.p.Nom. f. adj.(f.s.Nom.) f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的身触所生之受…在世间的意触所生之受在世间为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Rupasabba loke… saddasabba loke… gandhasabba loke… rasasabba loke…
色 想 在世间 声 想 在世间 香 想 在世间 味 想 在世间
rupa+sabba loka sadda+sabba loka gandha+sabba loka rasa+sabba loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色想…在世间的声想…在世间的香想…在世间的味想…
photthabbasabba loke… dhammasabba loke piyarupam satarupam,
触 想 在世间 法 想 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+sabba loka dhamma+sabba loka piyarupa satarupa
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m.n. f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触想…法想为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Rupasabcetana loke… saddasabcetana loke… gandhasabcetana loke…rasasabcetana loke…
色 思 在世间 声 思 在世间 香 思 在世间 味 思 在世间
rupa+sabcetana loka sadda+sabcetana loka gandha+sabcetana loka rasa+sabcetana loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色思
[20]…在世间的声思…在世间的香思…在世间的味思…
photthabbasabcetana loke… dhammasabcetana loke piyarupam satarupam,
触 思 在世间 法 思 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+sabcetana loka dhamma+sabcetana loka piyarupa satarupa
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m.n. f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触思…在世间的法思为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Rupatanha loke… saddatanha loke… gandhatanha loke… rasatanha loke…
色 爱 在世间 声 爱 在世间 香 爱 在世间 味 爱 在世间
rupa+tanha loka sadda+tanha loka gandha+tanha loka rasa+tanha loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc. m. f.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色爱…在世间的声爱…在世间的香爱…在世间的味爱…
photthabbatanha loke… dhammatanha loke piyarupam satarupam,
触 爱 在世间 法 爱 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+ tanha loka dhamma+ tanha loka piyarupa satarupa
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m.n. f.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触爱…在世间的法爱为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Rupavitakko loke… saddavitakko loke… gandhavitakko loke… rasavitakko loke…
色 寻 在世间 声 寻 在世间 香 寻 在世间 味 寻 在世间
rupa+vitakka loka sadda+vitakka loka gandha+vitakka loka rasa+vitakka loka
n. f.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色寻…在世间的声寻…在世间的香寻…在世间的味寻…
photthabbavitakko loke… dhammavitakko loke piyarupam satarupam,
触 寻 在世间 法 寻 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+ vitakka loka dhamma+ vitakka loka piyarupa satarupa
n. m.s.Nom. m.s.Loc. m.n. m.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触寻…在世间的法寻为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
“Rupavicaro loke… saddavicaro loke… gandhavicaro loke… rasavicaro loke…
色 伺 在世间 声 伺 在世间 香 伺 在世间 味 伺 在世间
rupa+vicara loka sadda+vicara loka gandha+vicara loka rasa+vicara loka
n. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. m.s.Loc.
在世间的色伺…在世间的声伺…在世间的香伺…在世间的味伺…
photthabbavicaro loke… dhammavicaro loke piyarupam satarupam,
触 伺 在世间 法 伺 在世间 可爱的形色 可乐的形色
photthabba+ vitakka loka dhamma+ vitakka loka piyarupa satarupa
n. m.s.Nom. m.s.Loc. m.n. m.s.Nom. m.s.Loc. adj.(n.s.Nom.) ″
在世间的触伺…在世间的法伺为令人喜欢的形色、令人愉悦的形色,
etthesa tanha pahiyamana pahiyati, ettha nirujjhamana nirujjhati.
在此处 这 渴爱 正被舍弃 被舍弃 在此处 正止灭 被止灭
ettha+eta tanha pajahati(pass.) ″ ettha nirundhati(nirodhati)(pass.) ″
adv. f.s.Nom. ″ ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres. adv. ppr.(f.s.Nom.) 3s.pres.
在这里,渴爱即正被舍弃、(或)被舍弃,在这里正止灭、(或)被止灭。
Idam vuccati, bhikkhave, dukkhanirodham ariyasaccam.
这 称为 诸比丘! 苦 灭 圣 谛
idam vuccati bhikkhu dukkha+nirodha ariya+sacca
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. n. m.s.Nom. adj. n.s.Nom.
诸比丘!这称为苦灭圣谛。
Maggasaccaniddeso (道谛解说)
135. “Katamabca, bhikkhave, dukkhanirodhagamini patipada ariyasaccam?
什么 及 诸比丘! 苦 灭 导至 道 圣谛
katamam+ca bhikkhu dukkha+nirodha+gamini patipada ariyasacca
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. m. m. f.s.Nom. f.s.Nom. n.s.Nom.
诸比丘!什么是导至苦灭行道圣谛?
ayameva ariyo atthavgiko maggo, seyyathidam—sammaditthi sammasavkappo sammavaca
此即 圣的 八 支 道 即是 这些 正见 正思惟 正语
ayameva ariya attha+avgika magga seyyatha+idam sammaditthi sammasavkappa sammavaca
m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. adv. m.s.Nom. f.s.Nom. m.s.Nom. f.s.Nom.
这就是八支圣道,包括这些:正见、正思惟、正语、
sammakammanto samma-ajivo sammavayamo sammasati sammasamadhi.
正 业 正 命 正 精进 正 念 正 定
sammakammanta samma-ajiva sammavayama sammasati sammasamadhi
m.s.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. f.s.Nom. m.s.Nom.
正业、正命、正精进、正念、正定。
“Katama ca, bhikkhave, sammaditthi? Yam kho, bhikkhave, dukkhe banam,
什么 诸比丘! 正 见 凡是 诸比丘! 在苦 智
katama bhikkhu samma+ditthi ya bhikkhu dukkha bana
adj.(f.s.Nom.) m.p.Voc. adj. f.s.Nom. n.s.Nom. m.p.Voc. m.s.Loc. n.s.Nom.
然,诸比丘!什么是‘正见’?诸比丘!凡是苦之智、
dukkhasamudaye banam, dukkhanirodhe banam, dukkhanirodhagaminiya patipadaya banam.
苦 集 智 苦 灭 智 苦 灭 行 道 智
dukkha+samudaya bana dukkha+nirodha bana dukkha+nirodha+gamini patipada bana
m. m.s.Loc. n.s.Nom. m. m.s.Loc. n.s.Nom. m. m.s.Loc. n.s.Nom. f.s.Loc. n.s.Nom
苦集之智、苦灭之智、知至苦灭之道之智,
Ayam vuccati, bhikkhave, sammaditthi.
这 称为 诸比丘! 正见
idam vuccati bhikkhu sammaditthi
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. f.s.Nom.
诸比丘!这称为正见。
“Katamo ca, bhikkhave, sammasavkappo?
什么 诸比丘! 正 思
katama bhikkhu samma+savkappa
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘正思’?
Nekkhammasavkappo abyapadasavkappo avihimsasavkappo.
无欲 思 无 恚(逆向行) 思 无 害 思
nekkhamma+savkappa a+byapada+savkappa a+vihimsa+savkappa
n. m.s.Nom. m. m.s.Nom. f. m.s.Nom.
无欲之思,无恚之思,无害之思,
Ayam vuccati, bhikkhave, sammasavkappo.
这 称为 诸比丘! 正 思
idam vuccati bhikkhu samma+savkappa
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
诸比丘!这称为正思。
“Katama ca, bhikkhave, sammavaca? Musavada veramani, pisunaya vacaya veramani,
什么 诸比丘! 正语 妄语 远离 挑拨离间的 语言 远离
Katama bhikkhu samma+vaca musavada veramani pisuna vaca veramani
adj.(f.s.Nom.) m.p.Voc. adj. f.s.Nom. m.s.Abl. f.s.Nom. adj.(f.s.Abl.) f.s.Abl. f.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘正语’?远离妄语,远离两舌,
pharusaya vacaya veramani, samphappalapa veramani. Ayam vuccati, bhikkhave, sammavaca.
粗糙的 语 远离 废话(绮语) 远离 这 称为 诸比丘! 正 语
pharusaya vaca veramani sampha+p+palapa veramani ayam vuccati bhikkhu samma+vaca
adj.(f.s.Abl.) f.s.Abl. f.s.Nom. n. m.s.Abl. f.s.Nom. f.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj. f.s.Nom.
远离恶口,远离绮语,诸比丘!这称为正语。
“Katamo ca, bhikkhave, sammakammanto?
什么 诸比丘! 正 业
Katama bhikkhu samma+kammanta
adj.(m.s.Nom.) m, .p.Voc. adj. m.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘正业’?
Panatipataveramani, adinnadana veramani, kamesumicchacara veramani.
有息者 杀 远离 未 给与 拿起 远离 欲望 错误的 行为 远离
pana+atipata+veramani a-dinna+adana veramani kamesu miccha-acara veramani<viramana
m. m. f.s.Nom. pp. n.s.Abl. f.s.Nom. m.p.Loc. ind. m.p.Nom. f.s.Nom.
Ayam vuccati, bhikkhave, sammakammanto.
这 称为 诸比丘! 正 业
idam vuccati bhikkhu samma+kammanta
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
诸比丘!这称为正业。
“Katamo ca, bhikkhave, samma-ajivo?
什么正命 诸比丘! 正 命
Katama bhikkhu samma-ajiva
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘正命’?
Idha, bhikkhave, ariyasavako miccha-ajivam pahaya samma-ajivena jivitam kappeti.
在此 诸比丘! 圣弟子 邪 命 舍 正 命 生命 过着(生活)
idha bhikkhu ariyasavaka miccha-ajiva pajahati samma-ajiva jivita kappeti<kapp使适合
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. ind. m.s.Acc. ger. adj. m.s.Ins. n.s.Acc. 3s.pres.
诸比丘!在此,圣弟子舍邪命,依正命而活命。
Ayam vuccati, bhikkhave, samma-ajivo.
这 称为 诸比丘! 正 命
idam vuccati bhikkhu samma-ajiva
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
诸比丘!这称为正命。
“Katamo ca, bhikkhave, sammavayamo?
什么 诸比丘! 正 精进
katama bhikkhu samma+vayama(<vi分、离(有强化作用)+a向+yam抵达)
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘正精进’?
Idha, bhikkhave, bhikkhu anuppannanam papakanam akusalanam dhammanam anuppadaya
于此 诸比丘! 比丘 未 已生的 诸恶的 不 诸善的 诸法 未 已生
idha bhikkhu hikkhu an+uppanna<uppajjati papaka a+kusala dhamma an+uppadaya
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. pp.(n.p.Acc.) adj.(n.p.Acc.) adj.(n.p.Acc.) n.p.Acc. ger. (of uppajjati)
诸比丘!于此,比丘使未生之恶不善法令不生,
1chandam janeti, 2vayamati, 3viriyam arabhati, 4cittam pagganhati padahati;
1欲 生起 2精进 3勤奋 发动 4心 鞭策、策励 努力(pa+dah放置)
1chanda janeti 2vayamati(vi+a+yam检查) 3viriya arabhati 4citta pagganhati<pa+gah拿 padahati
m.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres.
1起欲、2精进、3发动勤奋、4努力鞭策心。
uppannanam papakanam akusalanam dhammanam pahanaya
诸已生的 诸恶的 不 诸善的 诸法 为…舍断
uppajjati papaka a+kusala dhamma pahana
pp.(n.p.Acc.) adj.(n.p.Acc.) adj.(n.p.Acc.) n.p.Acc. n.s.Dat.
舍断已生之诸恶不善法。
1chandam janeti 2vayamati, 3viriyam arabhati, 4cittam pagganhati padahati;
1欲 生起 2精进 3勤奋 发动 4心 鞭策、策励 努力
1chanda janeti 2vayamati 3viriya arabhati 4citta pagganhati padahati
m.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres.
1起欲、2精进、3发动勤奋、4努力鞭策心。
anuppannanam kusalanam dhammanam uppadaya 1chandam janeti, 2vayamati,
未 诸已生 诸善的 诸法 为…生起 1欲 生起 2精进
an+uppanna<uppajjati kusala dhamma uppajjati 1chanda janeti 2vayamati
pp.(n.p.Acc.) adj.(n.p.Acc.) n.s.Acc. n.s.Dat. n.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres.
生起未生之诸善法,1起欲、2精进、
3viriyam arabhati, 4cittam pagganhati padahati; uppannanam kusalanam dhammanam thitiya
3勤奋 发动 4心 鞭策 努力 诸已生 诸善 诸法 为…持续
3viriya arabhati 4citta pagganhati padahati uppanna kusala dhamma thiti
n.s.Acc. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres. pp.(n.p.Acc.) adj.(n.p.Acc.) n.s.Acc. pp.(f.s.Dat.)
3发动勤奋、4努力鞭策心;为持续已生之诸善法、
asammosaya bhiyyobhavaya vepullaya bhavanaya paripuriya
不 混乱、迷惑 倍、更多 修习 广 修习 为…圆满
a+sammosa(=sammoha) bhiyyo+bhava vepulla bhavana paripuri
n.s.Dat. adv. m.s.Dat. n.s.Dat. f.s.Dat. f.s.Dat.
不混乱、倍修习、广修习、圆满,
1chandam, janeti 2vayamati, 3viriyam arabhati, 4cittam pagganhati padahati.
1欲 生起 2精进 3勤奋 发动 4心 鞭策、策励 努力
1chanda janeti 2vayamati 3viriya arabhati 4citta pagganhati padahati
m.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. n.s.Acc. 3s.pres. 3s.pres.
1起欲、2精进、3发动勤奋、4努力鞭策心。
Ayam vuccati, bhikkhave, sammavayamo.
这 称为 诸比丘! 正精进
idam vuccati bhikkhu samma+vayama
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. m.s.Nom.
诸比丘!这称为正精进。
“Katama ca, bhikkhave, sammasati? Idha, bhikkhave, bhikkhu kaye kayanupassi viharati
什么 诸比丘! 正念 于此 诸比丘! 比丘 在身 身 随观 住
katama bhikkhu samma+sati idha bhikkhu bhikkhu kaya kaya+anupassin viharati
adj.(f.s.Nom.) m.p.Voc. adj. f.s.Nom. adv. M.p.Voc. m.s.Nom. m.s.Loc. m. m.s.Nom. 3s.pres.
复次,诸比丘!什么是‘正念’?诸比丘!在这里,比丘在身,观身而住,
atapi sampajano satima vineyya loke abhijjhadomanassam;
热心 一起 知 有念、具念 引离 在世间 贪欲 忧
atapin sam+pajana satimant vineti< vi离+neti引 loka abhijjha + domanassa
adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc.
热心、正知、具念,在世间引离贪忧。
vedanasu vedananupassi viharati atapi sampajano satima vineyya loke abhijjhadomanassam;
在诸受 诸受 随观 住 热心 一起 知 有念、具念 引离 在世间 贪欲 忧
vedana vedana+anupassin viharati atapin sam+pajana satimant vineti<vi离+neti引 loka abhijjha+domanassa
f.p.Loc. f. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc.
在感受,观感受而住,热诚、正知、具念,引离在世间的贪、忧,
citte cittanupassi viharati atapi sampajano satima vineyya loke abhijjhadomanassam;
在心 心 随观 住 热心 一起 知 有念、具念 引离 在世间 贪 忧
citta citta+anupassin viharati atapin sampajana satimant vineyya loka abhijjha+domanassa
n.s.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc.
在心,随观心而住,热诚、正知、具念,引离在世间的贪、忧,
dhammesu dhammanupassi viharati atapi sampajano satima vineyya loke abhijjhadomanassam.
在诸法 诸法 随观 他住 热心 一起 知 有念、具念 引离 在世间 贪欲 忧
dhamma dhamma+anupassin viharati atapin sam+pajana satimant vineti loka abhijjha+domanassa
n.p.Loc. m.n.p. m.s.Nom. 3s.pres. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.) 3s.opt. m.s.Loc. f. n.s.Acc.
在诸法,观诸法而住,热诚、正知、具念,引离世间的贪、忧;
Ayam vuccati, bhikkhave, sammasati.
这 称为 诸比丘! 正 念
idam vuccati bhikkhu samma+sati
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj. f.s.Nom.
诸比丘!这称为正念。
“Katamo ca, bhikkhave, sammasamadhi?
什么 诸比丘! 正 定
katama bhikkhu samma+samadhi
adj.(m.s.Nom.) m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
复次,诸比丘!什么是‘正定’?
Idha, bhikkhave, bhikkhu vivicceva kamehi vivicca akusalehi dhammehi
于此 诸比丘! 比丘 和…隔离 从诸欲 离 (从)诸不善 (从)诸法
idha bhikkhu bhikkhu viviccati (< vic分开)+eva kama vivicca akusala dhamma
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. ger. m.p.Abl. ger. n.p.Abl. n.p.Abl.
诸比丘!在这里,比丘离诸欲、离诸不善法,
savitakkam savicaram vivekajam pitisukham pathamam jhanam upasampajja viharati.
有 寻 有 伺 离 生 喜 乐 初 禅 达到、具足 他住
sa+vitakka sa+vicara viveka-ja piti+sukha pathama jhana upasampajjati viharati
m.s.Acc. m.s.Acc. adj.(n.s.Acc.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Acc.) n.s.Acc. ger. 3s.pres.
Vitakkavicaranam vupasama ajjhattam sampasadanam cetaso ekodibhavam
(诸)寻 伺 寂静 内心﹑身内 安然﹑平静 心的 专一
vitakka+vicara vupasama ajjhattam sampasada cetaso ekodibhava(ekodi一境界+bhava变成)
m. m.p.Nom. m.s.Acc. adv. m.s.Acc. adj.(m.s.Acc.) m.s.Acc.
寻伺寂静,内心安然,心成专一,
avitakkam avicaram samadhijam pitisukham dutiyam jhanam upasampajja viharati.
无 寻 无 伺 定 生 喜 乐 第二 禅 达到、具足 他住
a+vitakka a+vicara samadhi-ja piti+sukha dutiya jhana upasampajjati viharati
m.s.Acc. m.s.Acc. adj.(n.s.Acc.) f. n.s.Acc. adj.(n.s.Acc.) n.s.Acc. ger. 3s.pres.
无寻无伺,由定生喜、乐,达第二禅而住;
Pitiya ca viraga upekkhako ca viharati, sato ca sampajano,
喜 离染 舍的﹑旁观的(状态) 他住 (正)念 正知﹑正智
piti viraga upekkhaka viharati sato sampajana
f.s.Abl. m.s.Abl. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(m.s.Nom.) adj.(m.s.Nom.)
他住在舍,离喜之染而住,(具)正念正知,
sukhabca kayena patisamvedeti, yam tam ariya acikkhanti
乐 以身 他感受 那 这 诸圣者 宣说
sukham+ca kaya patisamvedeti ya ta ariya acikkhati
n.s.Acc. m.s.Ins. 3s.pres. n.s.Nom. n.s.Nom. m.p.Nom. 3s.pres.
以身感受乐,那些圣者这样说:
‘upekkhako satima sukhavihari’ti tatiyam jhanam upasampajja viharati.
舍的 具念 乐 住﹑停留 第三 禅 达到、具足 他住
upekkhaka satimant sukha+vihari tatiya jhana upasampajjati viharati
adj.(m.s.Nom.) adj.(n.s.Nom.) n. adj.(n.s.Acc.) 〃 n.s.Acc. ger. 3s.pres.
「舍、具念、乐住。」达第三禅而住。
Sukhassa ca pahana dukkhassa ca pahana pubbeva somanassadomanassanam atthavgama
乐的 舍离 苦的 舍离 以前 唯 喜(su愉悦+manas意) 忧 灭绝
sukha pahana dukkha pahana pubbe+eva somanassa + domanassa atthavgama
n.s.Gen. n.p.Nom. m.s.Gen. n.p.Nom. adv. adv. n. n.s.Nom. m.p.Nom.
再者,舍乐、离苦,以前所感受的喜、忧皆灭,
adukkhamasukham upekkhasatiparisuddhim catuttham jhanam upasampajja viharati.
不 苦 不 乐 舍 念 清净 第四 禅 达到、具足 他住
a-dukkha+m+a-sukha upekkha+sati+parisuddhi catuttha jhana upasampajjati viharati
m. n.s.Nom. f. f. f.s.Acc. adj.(n.s.Acc.) n.s.Acc. ger. 3s.pres.
(成为)不苦不乐,舍念清净,达第四禅而住。
Ayam vuccati, bhikkhave, sammasamadhi.
这 称为 诸比丘! 正 定﹑三摩地
idam vuccati bhikkhu samma+samadhi
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
诸比丘!这称为正定。
Idam vuccati, bhikkhave, dukkhanirodhagamini patipada ariyasaccam.
这 称为 诸比丘! 苦 灭 行 道 圣 谛
idam vuccati bhikkhu dukkha+nirodha+ gamini patipada ariya+sacca
n.s.Nom. 3s.pres. m.p.Voc. m. m. adj.( f.s.Nom.) f.s.Nom. adj. n.s.Nom.
诸比丘!这称为导至苦灭行道圣谛。
136. “Iti ajjhattam va dhammesu dhammanupassi viharati,
这样 身内 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
iti ajjhattam dhamma dhamma+anupassi viharati
ind. adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身内,在(四圣谛)诸法,随观诸法而住;
bahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati,
在外部 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adv. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
这样在身外,在(四圣谛)诸法,随观诸法而住;
ajjhattabahiddha va dhammesu dhammanupassi viharati;
身内 身外 或 在诸法 (诸)法 随观 他住
ajjhatta+bahiddha dhamma dhamma+anupassin viharati
adj. adv. n.p.Loc. n. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres.
或在身内及身外,在(四圣谛)诸法,随观诸法而住。
samudayadhammanupassi va dhammesu viharati,
集 法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
在(四圣谛)诸法,随观集法而住;
vayadhammanupassi va dhammesu viharati
灭 法 随观 或在诸法 他住
vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(四圣谛)诸法,随观灭法而住;
samudayavayadhammanupassi va dhammesu viharati.
集 灭 法 随观 或 在诸法 他住
samudaya+vaya+dhamma+anupassin dhamma viharati
m. m.n. m.n. adj.(m.s.Nom.) n.p.Loc. 3s.pres.
或在(四圣谛)诸法,随观集法及灭法而住,
‘Atthi dhamma’ti va panassa sati paccupatthita hoti.
它存在 法 或 又 此 念 已在前站立 变成
atthi dhamma pana + assa sati paccupatthita hoti
3s.pres. n.s.Nom. m.s.Gen. f.s.Nom. pp.(f.s.Nom.) 3s.pres.
或『法存在』的念现起。
Yavadeva banamattaya patissatimattaya anissito ca viharati,na ca kibci loke upadiyati.
直到 如此 智 已沉浸 忆念 已沉浸 已无依靠 他住 不 并且 任何 在世间 他取
yava+d+eva bana+matta<mad patissati+matta anissita viharati kibci loka upadiyati
n. pp.(f.s.Abl.) f. pp.(f.s.Abl.) pp.(m.s.Nom.) 3s.pres. ind. m.s.Loc. 3s.pres.
这样直到浸入智、浸入忆念为止,他无依止而住,并且在世间一无所取。
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammanupassi viharati catusu ariyasaccesu.
如是 亦 诸比丘! 比丘 诸法(=四圣谛) 诸法 随观 他住 (在)四 (在)圣谛
evam+pi bhikkhu bhikkhu dhamma dhamma+anupassin viharati catu ariyasacca
adv. m.p.Voc. m.s.Nom. n.p.Loc. n.p. adj.(m.s.Nom.) 3s.pres. adj.(n.p.Loc.) n. m.p.Loc.
诸比丘!就这样比丘在四圣谛诸法,随观诸法而住。
Saccapabbam nitthitam.
Dhammanupassana nitthita.
137. “Yo hi koci, bhikkhave, ime cattaro satipatthane evam bhaveyya satta vassani,
凡是 确实 任何人 诸比丘! 这些 四 念住 如是 能修习 七 年
ya koci bhikkhu ime catu satipatthane evam bhaveyya satta vassa
m.s.Nom.,rp. m.s.Nom. m.p.Voc. m.p.Nom. ″ n.s.Loc. adv. 3s.opt. n.p.Acc.
诸比丘!任何人凡是确实能这样修习四念住七年者,
tassa dvinnam phalanam abbataram phalam
那 两、二 果 其中之一 果
ta dve phala abbatara phala
n.s.Gen. n.p.Gen. n.p.Gen. adj.(n.s.Nom.) n.p.Gen.
那两(种)果其中之一果,
patikavkham dittheva dhamme abba; sati va upadisese anagamita.
应被预期 在已见 如此 法 完全智(=阿罗汉性) 存在 或 依 剩余 不返者的状态(=不还果)
patikavkha dittha+eva dhamma abba sati<atthi upadi+sesa anagamita
adj.(n.s.Nom.) pp.(n.s.Loc.) n.s.Loc. f.s.Nom. ppr.(m.s.Loc.) m. m.s.Loc. f.s.Nom.
可被预期:在这样已见的法是完全智;或是在有余依者,是不返者的状态。
“Titthantu, bhikkhave, satta vassani.
停止 诸比丘! 七 年
titthati bhikkhu vassa
3p.imp. m.p.Voc. n.p.Nom.
诸比丘!但愿七年停止;
Yo hi koci bhikkhave, ime cattaro satipatthane evam bhaveyya cha vassani …pe…
凡是 任何人 诸比丘! 这些 四 念住 如是 能修习 六 年
Ya hi koci bhikkhu ayam catu satipatthana evam bhaveyya cha vassa
m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. m.p.Nom. ″ n.s.Loc. adv. 3s.opt. n.p.Acc.
诸比丘!任何人凡是确实能这样修习四念住六年者…
pabca vassani… cattari vassani… tini vassani… dve vassani… ekam vassam…
五 年 四 年 三 年 二 年 一 年
pabca vassa catu vassa ti vassa dve vassa eka vassa
n.p.Acc. n.p.Acc. n.p.Acc. n.p.Acc. n.p.Acc.
五年…四年…三年…二年…一年,
titthatu, bhikkhave, ekam vassam.
停止 诸比丘! 一 年
titthati bhikkhu eka vassa
3p.imp. m.p.Voc. n.p.Nom. ″
诸比丘!但愿一年停止;
Yo hi koci, bhikkhave, ime cattaro satipatthane evam bhaveyya satta masani,
凡是 确实 任何人 诸比丘! 这些 四 念住 如是 能修习 七 月
ya koci bhikkhu ayam catu sati+patthana evam bhaveyya masa
m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. m.p.Nom. ″ f. n.s.Loc. adv. 3s.opt. n.p.Acc.
诸比丘!任何人凡是确实能这样修习四念住七个月者,
tassa dvinnam phalanam abbataram phalam
那 两 果 其中之一 果
ta dve phala abbatara phala
n.s.Gen. n.p.Gen. n.p.Gen. adj.(n.s.Nom.) n.p.Gen.
那两(种)果其中之一的果,
patikavkham dittheva dhamme abba; sati va upadisese anagamita.
可被预期 在已见的 如此 法 (=阿罗汉性) 存在 或 依 剩余 不返者的状态(=不还果)
patikavkha dittha+eva dhamma abba sati va upadi+sesa anagamita
adj.(n.s.Nom.) pp.(n.s.Loc.) n.s.Loc. f.s.Nom. ppr.(m.s.Loc.) m. m.s.Loc. f.s.Nom.
可被预期:在这样已见的法是完全智;或是在有余依者,是不返者的状态。
Titthantu, bhikkhave, satta masani. Yo hi koci, bhikkhave, ime cattaro satipatthane
停止 诸比丘! 七 月 凡是 任何人 诸比丘! 这些 四 念住
titthati bhikkhu masa ya hi koci bhikkhu ayam catu satipatthana
3p.imp. m.p.Voc. n.p.Nom. m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. m.p.Nom. ″ n.s.Loc.
诸比丘!任何人凡是确实能这样修习四念住
evam bhaveyya cha masani …pe… pabca masani… cattari masani… tini masani…
如是 能修习 六 月 五 月 四 月 三 月
evam bhaveyya cha masa pabca masa catu masa ti masa
adv. 3s.opt. m.p.Acc. m.p.Acc. m.p.Acc. m.p.Acc.
六月…五月…四月…三月…
dve masani… ekam masam… addhamasam… titthatu, bhikkhave, addhamaso.
二 月 一 月 半 月 停止 诸比丘! 半月
dve masa eka masa addha+masa titthati bhikkhu addha+masa
n.p.Acc. n.p.Acc. adj. n.p.Acc. 1p.imp. m.p.Voc. adj. m.s.Nom.
五月…四月…三月…,诸比丘!停止半月。
Yo hi koci, bhikkhave, ime cattaro satipatthane evam bhaveyya sattaham,
凡是 确实 任何人 诸比丘! 这些 四 念住 如是 能修习 七 日
ya koci bhikkhu ayam catu sati+patthana evam bhaveyya satta+aha
m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. m.p.Nom. ″ f. n.s.Loc. adv. 3s.opt. n.s.Acc.
诸比丘!任何人凡是确实能这样修习四念住七日者,
tassa dvinnam phalanam abbataram phalam
那 两 果 其中之一 果
ta dve phala abbatara phala
n.s.Gen. n.p.Gen. n.p.Gen. adj.(n.s.Nom.) n.p.Gen.
那两(种)果其中之一的果,
patikavkham dittheva dhamme abba; sati va upadisese anagamita”ti.
可被预期 在已见的 如此 法 (=阿罗汉性) 存在 或 依 剩余 不返者的状态(=不还果)
patikavkha dittha+eva dhamma abba sati va upadi+sesa anagamita
adj.(n.s.Nom.) pp.(n.s.Loc.) n.s.Loc. f.s.Nom. ppr.(m.s.Loc.) m. m.s.Loc. f.s.Nom.
可被预期:在这样已见的法是完全智;或是在有余依者,是不返者的状态。
138. “‘Ekayano ayam, bhikkhave, maggo 1sattanam visuddhiya,
一 路径 这、此 诸比丘! 道、路 诸有情 为清净
eka+ayana ayam bhikkhu magga satta visuddhi
m.s.Nom. m.s.Nom. m.p.Voc. m.s.Nom. m.p.Dat. f.s.Dat.
世尊说:「诸比丘!这一条道路,1为(ㄨㄟˋ)诸有情的清净,
2sokaparidevanam samatikkamaya, 3dukkhadomanassanam atthavgamaya,
悲伤 哭泣 一起 超越 去 苦 忧 灭绝
soka+parideva sam + ati+k+kama dukkha+domanassa atthavgama(=atthagama)
adj. m.p.Dat. m. adj.(n.s.Dat.) n. n.p.Dat. m.s.Dat.
2为诸悲伤及诸啼哭的超越,3为诸苦忧的消灭,
4bayassa adhigamaya, 5nibbanassa sacchikiriyaya, yadidam cattaro satipatthana.
真理 获得 涅槃 作证 凡是 此 四 念住(念的站立在前)
baya adhigama nibbana sacchikiriya yad + idam catu satipatthana
m.s.Dat. m.s.Dat. n.s.Dat. f.s.Dat. n.s.Nom. m.p.Nom. m.p.Nom.
4为真理的获得,5为涅槃的作证,就是四念住。
Iti yam tam vuttam, idametam paticca vuttan”ti.
这样 凡是 它 已说 这 此 缘、理由 已说
iti ya ta vutta<vadati<vad说 idam+etam paticca vutta
ind. n.s.Nom. ″ pp.(n.s.Nom.) n.s.Nom. n.s.Acc. adv. pp.(n.s.Nom.)
以上任何已说的,因为这理由,而被说出来。」
Idamavoca Bhagava. Attamana te bhikkhu Bhagavato bhasitam abhinandunti.
这 已说 世尊 满意的 那些 诸比丘 世尊的 言说 他们已全面欢喜
idam+avoca Bhagavant attamana ta bhikkhu Bhagavant bhasita<bhasati abhinandum ti
n.s.Nom.3s.aor. m.s.Nom. adj.(m.p.Nom.) m.p.Nom. ″ m.s.Gen. n.s.Acc. 3p.aor.
世尊说此。那些满意的比丘,全然欢喜世尊之所说。
~ Mahasatipatthanasuttam nitthitam dasamam. ~
[1] 经典出自︰《中部10经》M.10./I,55~63 .。《长部22经》大念处经(D.22./II,290~315) (缺18~21.),《中阿含98经》念处经(大正1.582.)
[2] 一条道路(ekayana magga一乘道)︰(1)必须靠自力修习的方法。(2)此一条路(ekamaggo),「不是两条 路」( na dvedhapatho),由此路完成八圣道。(3)由佛陀独自发现四念处可以达到涅槃。(4)只有在佛陀的教法中可以见到这种禅法,没有其它的宗教指出这条路。D.A.22./III,745.︰
Maggoti kenatthena maggo? Nibbanagamanatthena nibbanatthikehi magganiyatthena ca.(道︰以何义称为‘道’? 以趣向涅槃之义,以寻找涅槃,以被寻求之义。)
[3] arabba(Vedic aranya; from arana(远离的、偏僻的),+ya),【中】旷野,林野,森林、闲林、空闲处;音 译:阿兰若、阿练若。叶均译:《清净道论》(Vism.72.):「除了村(gamo)和村的边界(gamupacaro)外,其它的一切处都为阿练若。」(Vin.III,p.46.)。Vibh.(p.251.):「于帝柱之外,一切都为阿练若。」Samantapasadika(p.301.):「至少要有五百弓(一弓约四肘长)的距离才名阿练若。」
[4] 注释中提到鼻孔相(nasika-nimitta)与上唇相(mukha-nimitta)都是呼吸的遍作相。Dhp.374︰「若人常正念:诸蕴之生灭,获得喜与乐,知彼得不死。」
[5] sabbakayapatisamvedi ︰sabba一切+kaya身+patisamvedi(<pati对+sam一起+
vid知)对...一起感受。
[6] A.4.178.︰「诸比丘!世间有比丘,具足住于某种寂静心解脱(santam cetovimuttim),他作意有身灭(sakkayanirodham),他作意有身灭时,于有身灭,心不跳入、不澄净、不安住、不信解(cittam na pakkhandati nappasidati na santitthati nadhimuccati)。诸比丘!于有时此比丘,不可望有身灭(na sakkayanirodho patikavkho)。」
[10] 米(salinam;rices;有的说「麦」wheat)、稻谷(vihinam)、绿豆(mugganam)、菜豆(masanam)、芝麻(tilanam)、糙米(tandulanam去壳米= sali-tandula)。
[11] savkhittam︰(savkhipati的【过
分】)已昏昧,即︰昏沈、麻木降临(thinamiddhanupatitam)。
[12] 在五盖随观五盖而住︰本句直译︰「在诸法随观诸法而住,在五盖。」意即︰(1)在欲的意欲,随观欲的意欲,(2)在瞋,随观瞋,(3)在昏沈及麻木,随观昏沈及麻木,(4)在掉举与后悔,随观掉举与后悔,(5)在疑,随观疑。
[13] 在五蕴随观五蕴而住︰本句巴利文直译︰「在诸法随观诸法而住,在五蕴。」
[14] 七觉支︰(1)念(sati, smrti f.)觉支、(2)择法(dhamma-vicaya, dharma-pravicaya m.)觉支、(3)精进(viriya, virya n.)觉支(英雄本色觉支)、(4)喜(piti, priti f.)觉支、(5)轻安(passaddhi, prawrabdhi f.)觉支、(6)定(samadhi, samadhi m.)觉支、(7)舍(upekkha, upeksa f.)觉支(旁观觉支)。
[15] 本句直译︰「在诸法随观诸法而住,在四圣谛。」
[16] 《阿毘达摩义广释》(Vibhv.PTS:p.181):Tesam tesam sattanam tamtamgati-adisu attabhavapatilabho
jati. Tathanibbattassa ca attabhavassa puranabhavo
jara. Etasseva ekabhavaparicchinnassa pariyosanam
maranam. Batibyasanadihi phutthassa cittasantapo
soko. Tasseva vacipalapo
paridevo. Kayikadukkhavedana
dukkham. Manasikadukkhavedana
domanassam. Batibyasanadihi phutthassa adhimattacetodukkhappabhavito bhuso ayaso
upayaso.(各类诸有情,趣此、趣此等,得到自体称为‘生’。老:如此已再生的、自体的老化。死:这个划分一期生命的尽头。愁:于亲戚诸不幸等,触发悲伤。悲:他(连带)说出废话。苦:身苦受。忧:作意中有苦受。恼:于亲戚诸不幸等,触发很多心苦,很多悲伤。)
[17] D.A.22./III,800.︰
Tatratatrabhinandiniti yatra yatra attabhavo, tatra tatra abhinandini.(处处全然欢喜︰在在处处自己存活,就在在处处全然欢喜。)
[18] MA.9./I,209.︰
Vibbananti yamkibci cittam.(识(意识)︰任何的‘心’。) Spk:S.12.11./II,24.︰
Vibbananti cittam. (识︰‘心’。)
[19] Sabcetana(sam+cetana),【阴】思想,认识,知觉,意图(thought, cogitation, perception, intention)。
[20] Sabcetana(sam+cetana),【阴】思想,认识,知觉,意图(thought, cogitation, perception, intention)。
[21] Atipata(ati超越+
pat落下),【阳】杀死,杀害。KhA.33.︰
Panatipata veramaniya cettha avgapaccavgasampannata arohaparinahasampattita javasampattita suppatitthitapadata caruta muduta sucita surata mahabbalata vissatthavacanata lokapiyata nelata abhejjaparisata acchambhita duppadhamsita parupakkamena amaranata anantaparivarata surupata susanthanata appabadhata asokita piyehi manapehi saddhim avippayogata dighayukatati evamadini phalani.(离杀生:此中,足,(身)、宽广〔周围〕具足,速度成就,足善安立,优美、柔软、明净、勇敢、大力,语明了,受世间喜爱,其众不破,无畏惧,不被迫害,被他攻击不死,眷属〔随从〕无量,善姿容,善外形,少病、无忧,与所喜爱、可意的相处而不别离,长寿,如此等。) M.A.9./I,198.:Asadharanesu pana panassa atipato
panatipato, panavadho panaghatoti vuttam hoti.
Panoti cettha voharato satto, paramatthato jivitindriyam.(不共通有情之杀害,称为‘杀生’,处死有情,杀害有情之谓。有情︰此处是从世俗的表达,从胜义谛,称为(具有)命根。)
[22] M.A.9./I,199.:
Kamesumicchacaroti ettha pana
kamesuti methunasamacaresu.
Micchacaroti ekantanindito lamakacaro. Lakkhanato pana asaddhammadhippayena kayadvarappavatta agamaniyatthanavitikkamacetana kamesumicchacaro. (于欲邪行:此处‘于欲’指淫行。邪行︰极度受责备的低劣的行为。从形相上,非法的欲求,转起身门,要经过不正确的寻思,在欲上邪行。)
[23] 《分别论》〈禅那分别品〉(Vbh.565.) Tattha katamo
vitakko? Yo
1takko
2vitakko
3savkappo
4appana
5byappana
6cetaso abhiniropana
7sammasavkappo-- ayam vuccati “vitakko”.什么叫做‘寻(思)’(vitakko﹐vi(含强化之义)+takka<
takk思索﹐寻、思索)?凡是
1寻(takka)、
2寻思 (vitakka﹐寻思﹑思维﹑思量)、
3思惟(savkappa)、
4安止(appana﹐把心固定在一个对象)、
5极安止(byappana=vyappana<vi+appana)、
6心的安置(cetaso abhiniropana)、
7正思惟(sammasavkappo),这称为寻。七个同义词中,最能表达「寻」的性质及作用的是「心的安置」(cetaso abhiniropana),即把心安置在所缘上。
《分别论》〈禅那分别品〉(Vbh.565.):Tattha katamo vicaro? Yo 1caro 2vicaro 3anuvicaro 4upavicaro 5cittassa anusandhanata 6anupekkhanata-- ayam vuccati vicaro. Iti imina ca vitakkena imina ca vicarena upeto hoti …pe… samannagato. Tena vuccati “savitakkam savicaran”ti. (什么叫做「伺(察)」?凡是1伺 (caro侦查)、2伺察(vicaro)、3随伺(anucaro紧跟着伺察)、4近伺(upacaro靠近伺察)、5心的随属(cittassa anu-sandhanata)、6熟虑(anupekkhanata),这称为‘伺’。以此等已赋予寻、伺之意。…成就。这即是说有寻、有伺。)(六个同义词中,最能表达「伺」的性质及作用的是「心的随属」,即专注在所缘上,「伺」紧接着「寻」之后。「伺」不包括在在第三禅以上的禅那。)